Därför är tävlingar klubbarnas livsnerv

Kanske är du en tävlingsfantast, eller så undviker du helst klubbtävlingar helt och hållet. Oavsett vilket är tävlingar en naturlig del av golfens klubbliv, och viktiga för såväl ekonomin som gemenskapen.

Text: Tomas Hagfeldt
Foto: André de Loisted och Tommy Pedersen
Publicerad: 4 mars 2022

Det är tävling på klubben. Spänd förväntan råder i klubbhusområdet och på övningsfältet. Det är snart dags att gå till första tee och säga hej till dagens medspelare. Scorekorten byts och du är redo att testa svingen som känts riktigt bra på rangen.

Ibland fungerar svingen också på tävlingsbanan. Ibland inte.

Oavsett resultat och vem som får hålla dagens segertal är tävlingsgolfen något annat än en vanlig sällskapsrond.

– Ja, och framför allt betyder tävlingarna mycket för gemenskapen på klubben, säger Christina Karlsson, klubbchef på Arvika GK.

Arvika GK och Halmstad GK är två svenska golfklubbar där tävlingsverksamheten har stor betydelse för det sociala klubblivet och den fortsatta utvecklingen.

Varje vecka under säsongen spelas tävlingar i någon form.

» Jag har inte hört någon klaga över att banan är upptagen för ofta, men vi förstår förstås att alla inte vill vara med «

I Arvika har medlemsantalet höjts från 600 till 800, mycket tack vare klubbens alla populära tävlingar. Det har hänt att anmälningsavgifterna under en tävlingssäsong givit mer inkomster än greenfeeavgifterna.

Halmstad GK ser inte tävlingarna som en viktig inkomstkälla, snarare ett sätt att ge juniorerna tävlingar för att utvecklas och en möjlighet att kunna skapa banor av mästerskapsklass tack vare hårt jobb och ökade kunskaper.

Internt gör klubbens ligor upp om sina prestigefyllda titlar. Tävlandet har en stark tradition och trenden pekar mot ökat tävlingsdeltagande.

År 2020 spelade 160 147 svenska golfare minst en tävling – detta under ett speciellt år med förbud för gemensamma samlingar före och efter tävlingsrundorna. Samtidigt finns det förstås ett stort antal golfare som inte vill tävla. Detta innebär att klubbarna måste balansera på tävlingstråden för att fortsätta anordna inkomstbringande och gemenskapshöjande klubbtävlingar utan att stöta bort dem som hellre vill få tillgång till banan för en sällskapsrond.

– Jag har inte hört någon klaga över att banan är upptagen för ofta, men vi förstår förstås att alla inte vill vara med. Vi gör det därför möjligt att gå ut på hål 10 på morgonen, då nio hål kan spelas utan att störa tävlingen. Vi har greenfeetider efter sista tävlingsstart, säger Christina Karlsson och fortsätter:

– Det viktigaste är att ha en tydlig kommunikation så att alla vet när det är tävling så att de kan planera sin tid. Golfklubben är ju till för alla medlemmar.

Ingegerd Darin, 78, får till ett perfekt bunkerslag framför spelkompisen Gun Larsson,
75, under Halmstad GK:s Elviratävling.

Kingselviken, Värmland:

Det är ännu så ljust att puttlinjen kan läsas på den 18:e greenen. Dagens sista lag i scrambletävlingen ska sänka dagens sista putt. Klockan är 22:30 och nästan femton timmar har gått sedan den första bollen slogs ut från första tee i morse.

58 lag finns på deltagarlistan. Lagen går ut med tio minuters mellanrum. Från 07:50 på morgonen till 17:30 på kvällen. Totalt kommer 232 golfare till start, de flesta från hemmaklubben Arvika GK, nästan alla från Värmlandsklubbar.

Det är egentligen en ganska vanlig dag på klubben. Det är tävling och här tävlas det ofta. Att tävla har blivit en viktig del i den snart 50-åriga klubbens verksamhet. Det är på det sättet man umgås i Arvika: man spelar golf. Tillsammans.

– Så är det faktiskt. Det har blivit avdramatiserat på något sätt. Tävlandet har blivit en stor del av vår sociala gemenskap, säger Christina Karlsson.

Här gäller inställningen »det är kul att vinna, men det inget att deppa över om det råkat gå åt Värmlandsskogen«.

Startfälten är stora. 120–150 deltagare kommer till singeltävlingarna, mer än 50 till H50-tävlingarna, fulla startfält till andra golfveckor och mästerskap, 232 till den här sommardagens tävling. Procentsiffran är hög. Klubben har cirka 800 aktiva medlemmar, en siffra som ökat det senaste året.

Mycket är sig likt. Scorekorten signeras av spelare och markörer, de lämnas till dagens tävlingsledning, de bästa får sina namn och resultat uppskrivna i skrivstil på den klassiska resultattavlan.

En märkbar skillnad är ändå att det i dag spelas mot två flaggor på varje green. Tävlingen kallas »Impossible Greenkeeper Open« och startades av den dåvarande greenkeepern Magnus Barth för ett antal år sedan. I dag är det Henrik Ranta, Lars Moberg och kompani som väljer flaggplaceringarna.

Den ena sitter snällt, den andra svårt, den allra tuffaste i sluttningen på sjuans green med en riktigt sned pinne. Inför par 3-hålen väljer man flagga redan på tee, i övrigt väljer man kopp att putta i när putten ska slås. Puttar i den svåra koppen ger dubbla poäng.

57 lag försöker. Ledarna och positionerna har växlat på resultat-tavlan sedan den första fyrbollen kom i mål vid lunchtid.

På Arvika Golfklubb är tävlingsintresset stort bland medlemmarna. Sven-Erik Danielsson,
Hans-Erik Åsberg och Åke Hedelin spelar gärna och ofta tillsammans.

Tylösand, Halland:

Det är ligornas golfdag – som så många andra dagar i golfhuvudstaden där det spelas golf på två av vårt lands mest populära banor, från morgon till kväll.

Halmstad GK har 3 300 medlemmar. Att en stor del av dem – likt procentsiffran hos Arvika – ska spela golf tillsammans under en tävlingsdag är naturligtvis en omöjlighet.

– Så är det ju. Ändå finns här en klubbkänsla och en stämning på banan och i klubbhusområdet som vi kan vara stolta över, säger klubbchefen Christian Jakobsson.

– Tävlandet är, och har alltid varit, en viktig del av vår klubbs kultur. Från våra ligor och traditionella klubbtävlingar och golfveckor till PGA-mästerskap, tourtävlingar och Solheim Cup.

Nyligen har Halmstad Challenge by Padelpitch på MoreGolf Mastercard Tour avgjorts på den norra banan, den välkända mästerskapsbanan som åter preparerats för att hålla högsta klass. I klubbens målsättning finns visionen att stå som värd för Sveriges unika tourtävling Scandinavian Mixed.

» Tävlandet är, och har alltid varit, en viktigt del av vår klubbs kultur «

Större event bidrar till en höjning av banornas kvalitet.

– Absolut är det så, bekräftar Christian Jakobsson. Banpersonalen blir självfallet extra engagerade när de får skapa något riktigt bra, framför allt ger det lärdomar när eliten spelar banan och målsättningen är att hålla en kvalitet av hög mästerskapsklass.

Kommande vecka är det deltagarna i Tylösandsveckan som får putta på Halmstad GK:s perfekta greener.

Kvaliteten är hög även denna onsdag. Flera av de första starttiderna är bokade av de så kallade ligorna, ett antal sällskap som under årens lopp blivit som små egna klubbar i den stora klubben.

Alla ligor tävlar – det är det gemensamma. Däremot varierar spelformerna och poängsystemen.

Fantasin flödar fritt när tävlingar, rankinglistor, vandringspris, hemsidor och annat stärker gemenskapen och gör golfen ännu roligare.

– De olika ligorna tillkom under en tid när starttiderna bokades manuellt och det gällde att knacka på kanslidörren eller sitta vid telefonen tidigt på morgonen, säger Christian Jacobsson.

– Det blev smidigt att samla sina vänner i en liga och boka tider inpå varandra. Det är fantastiskt att traditionen har bestått och att det hela tiden bildas nya ligor.

Christian tittar på dagens tidsbokning, uppskattar att 25–30 av dagens alla starttider är bokade av ligor, cirka en tredjedel.

Totalt finns 65–70 olika gäng i ligor med lika många namn. Över
1 000 golfare spelar sitt eget ligaspel på Halmstad GK:s banor. Med god framförhållning bokas starttider en gång i veckan.

Efteråt summeras rundorna och tävlingsresultaten när umgänget fortsätter med lunch eller middag på golfkrogen.

Linnéa Eriksson, 15, och Ellen Isaksson, 12, väntar på sin tur på Halmstad GK. Sportringen Puma Tour omfattar tio deltävlingar från april till oktober. Tävlingen spelas som en slaggolf och är öppen för alla juniorer med hcp 54 eller lägre.

Det började med matchspel. Innan orden par, birdie och bogey var uppfunna handlade det kort och gott om att försöka vinna varje hål mot spelkamraten.

År 1904 spelades det första svenska mästerskapet. Nyfrälsta pionjärer ville tävla och visste inget annat än matchspel.Hos Göteborgs Golf Klubb i Hovås vann Teodor Åkermark den första SM-finalen mot Viktor H Zetterberg.

På samma bana fanns det fyra år senare ett vandringspris att spela om. Stewart’s Challenge Cup – Stewart, den skotska whiskyn – avgjordes för första gången i maj 1908. Sveriges äldsta pokaltävling har med något undantag spelats varje år sedan dess.

Historien bevisar golfarens behov av att tävla. Och att vinna.

Att arrangera en hel golfvecka fylld av tävlingar i olika spelformer  var nästa steg i utvecklingen av tävlingsgolfen.

Båstad GK hade byggt sin första bana och där fanns både brittiska turister och nyfrälsta svenskar med viljan att utmana varandra. Såväl herrar som damer deltog i de olika lagen. Sommaren 1931 ordnades den första golfveckan och redan i den andra upplagan lockades stjärnor som Sir Henry Cotton, Percy Alliss och Molly Gourlay till Båstad.

» Det är många som får nya bekantskaper och vänner när de lottas i varandras bollar «

Under 90 år har golfveckor arrangerats av klubb efter klubb under svenska sommarveckor.

Två exempel finns på Halmstad GK och Arvika GK.

När konceptet utvecklas skapas också samarbeten mellan klubbar. Golfhuvudstaden Halmstad Tour avgörs med final i Tylösand i september.

Femdagarsgolfen i Värmland avgjordes i början av juli i Arvika, Billerud, Bryngfjorden, Hammarö och Karlstad. Fem dagar, fem klasser och fem banor i en tävling som blivit en sommartradition. Totalt finns det ett normalår plats för 930 deltagare. Efter ett ofrivilligt uppehåll på grund av pandemin år 2020 firades tävlingens 25-årsjubileum under en lyckad julivecka 2021.

 

Erik Isaksson, 10, och Erik Ottosson, 12, på green.

Tävlingar med tradition är en krydda i ett annars späckat tävlingsprogram.

I Arvika spelas Mesömmersotta.
I Tylösand spelas Korvgolfen.

Den ena med en 26-årig historia, den andra med en 80-årig.

Klockan 05:00 varje midsommar samlas de morgonpigga på sin bana i Kingselviken. 18 hål spelas och det räknas poäng och bruttoslag. Patrik Knutsson är den som oftast går vidare mot midsommarfirandet med ett extra leende på läpparna. Han vann detta år och tog hem titeln även 1999, 2009 och 2015.

Korvgolfen – eller bara Korven
– är en av den svenska golfens mest anrika tävlingar. Fabrikör Oscar Jönsson och hans vänner tog initiativet 1941 när de startade en golftävling där en riktig delikatess bland de åtråvärda charkvarorna, en medwurst, gavs till vinnaren.

Korvgolfen är en serie av tävlingar för herrar över 50 år. Ett poängsystem skapar intresse under totalt tolv veckor. De som spelat minst nio tävlingar bjuds till den avslutande korvmiddagen. Vinnaren får sin fem kilo tunga medwurst från BE Chark. Halmstaddamernas motsvarighet är tävlingen Elvira.

Alla är överens: spelet har betydelse men det är den sociala gemenskapen som gör Korven till tävlingsserien man inte vill missa. Att ha nära till ett gott skratt är lika viktigt som siffran längst ned i scorekortet.

– Skratten och den sköna stämningen på klubben har ibland saknats under pandemin, säger Christian Jakobsson.

– Nu ser vi fram emot när vi kan träffas på terrassen och i klubbhuset igen. Inte minst när tävlingar avgjorts och det är dags för prisutdelningar. Tävlingsverksamheten är verkligen en viktig del i det sociala klubblivet.

Gun Larsson slår ut på Halmstad GK:s fairway.

Christina Karlsson håller med. Utan tävlingsgolfen, och den stärkta gemenskapen, skulle en landsortsklubb som Arvika få det tuffare. Tävlandet gör att medlemmar fortsätter. Samtidigt kommer de nya lättare in i gemenskapen.

– Alla vågar tävla och visst är det många som får nya bekantskaper och vänner när de lottas i varand-ras bollar, säger Christina Karlsson.

Tävlingsverksamheten ger även direkta inkomster i form av deltagaravgifter och sponsorstöd.

– Tävlingarna är en av våra fem viktigaste inkomstkällor. En säsong var faktiskt deltagaravgifterna större än greenfeeintäkterna.

250 000 kronor är den beräknade inkomsten i kolumnen för tävlingar – ett normalt år siktar Arvika GK på greenfeeintäkter på 400 000–500 000 kronor. Den största inkomstkällan är annars medlemsavgifterna, som ger 50 procent av omsättningen.

– Men även den hör ihop med tävlandet. När fler uppskattar våra tävlingar får vi fler medlemmar, säger Christina Karlsson.

Arvika GK har stöd av ett 40-tal sponsorer, som är deras näst största inkomstkälla. Till tävlingarna bidrar cirka 15 sponsorer med produkter och tjänster till prisbord värda 10 000–20 000 kronor.

– Tävlingarna ger även en merförsäljning till restaurangen som vi driver i klubbens regi och till shopen, där vi har provision.

Men framför allt handlar tävlandet om gemenskapen och en vi-känsla på orten.

– Så gott som alla i vår klubb vill tävla. Oavsett handicap. En tredjedel av de tävlande är damer, säger Christina Karlsson och fortsätter:

– Behöver någon en viss starttid på grund av jobb eller barnpassning så löser vi det. Det är väldigt familjärt, och inte så dramatiskt, att tävla här. Varje dag händer något nytt och roligt ute på golfbanan. Nyligen spelade en nioåring med en 90-åring i vår generationstävling. Golfen är fantastisk.