Gröna sidan upp!

När gräsmattan hemma på tomten ska klippas är det kanske många som knorrar. Fast frågar du en banarbetare får du sannolikt höra att grässkötsel är det roligaste som finns. Och det är ett viktigt arbete eftersom ett bra spelunderlag är en förutsättning för en golfklubbs verksamhet.

Att odla och sköta kvalitativa spelytor handlar om att göra rätt sak vid rätt tid och i rätt mängd. Besluten kan röra skötselåtgärder som växtnäring, bevattning och underhåll som luftning och sanddressning.

Stefan Nilsson arbetar som bankonsulent på Svenska Golfförbundet och verkar tillsammans med sina kollegor som en resurs för golfklubbar runt om i landet i alla frågor som rör och påverkar golfupplevelsen, däribland gräs.

– Det finns olika nivåer och tillvägagångssätt att välja mellan när det gäller konstruktion och skötsel av olika spelytor. Alla val som görs ger konsekvenser. Det är upp till varje golfklubb att bestämma vilken kvalitetsnivå man vill uppnå utifrån de förutsättningar som råder, från markförhållanden, klimat och slitage, till vilka resurser de har i form av kompetens och ekonomi.

Nycklarna till en bra bana

Så hur kan man presentera en bra golfbana som tillgodoser så många golfare som möjligt och samtidigt samspelar med naturen?

Det är lätt att tro att enbart vatten och gödsel är ett framgångsrecept för att nå en bra spelbarhet, menar Stefan. Men ett gräs som lever i »lyx och överflöd« får korta rötter och ger över tid en mjuk spelyta med sämre spelbarhet. Det ökar dessutom risken för sjukdomar och ger en sämre vinteröverlevnad. En välmående spelyta ska vara hård och torr.

» Det är lätt att tro att enbart vatten och gödsel är ett framgångsrecept för att nå en bra spelbarhet. Men ett gräs som lever i ›lyx och överflöd‹ får korta rötter och ger över tid en mjuk spelyta med sämre spelbarhet «

– Att underhålla och utveckla spelytor över tid på en golfanläggning kräver kunskap i hur naturen fungerar. Växtmiljön avgör vilka arter som trivs och utvecklas inom varje specifikt markområde. Att det verkligen gör skillnad på kvaliteten och hållbarheten på en golfbana om de som hanterar banan och tar beslut är något som jag ser som utvecklande och som har drivit mig framåt under många år.

Det finns tusentals grässorter i världen grupperade i olika arter. Det som skiljer dem är deras olika egenskaper såsom skottäthet, näringsbehov, sjukdomsresistens, vattenbehov och hur tåliga de är mot vinterkyla och torka, med mera. Generellt är utbudet av lämpliga sorter större i södra Sverige än längre norrut.

Stefans fokus de senaste tjugo åren har varit att försöka skapa miljöer och förutsättningar att odla tåliga gräsarter som krypven, rödven och rödsvingel. Dessa är alla arter som kräver mindre av växtnäring, växtskyddsmedel och underhåll jämfört med den så vanliga arten vitgröe.

– Vitgröe är den vanligast förekommande gräsarten på svenska golfbanor. Utmaningen med vitgröe är att den har dålig förmåga att hantera stress som torka, kyla och is jämfört med arter som krypven, rödven och rödsvingel.

» En golfare med lägre handikapp uppskattar vanligtvis en lägre klipphöjd för att kunna kontrollera golfslag på ett effektivt sätt «

När man i dag anlägger en ny golfbana eller, som många klubbar väljer att göra, bygger om gamla greener till nya moderna, är det vanligen krypven eller rödsvingel som används. Ju mer motståndskraftigt en gräsart är mot sjukdomar, desto mindre bekämpningsmedel behöver man använda.

Särskilt viktigt är det att vara noggrann med underlaget innan man sår, säger Stefan.

– Miljön ovan och under jord avgör hur olika gräsarter trivs och vilken spelyta som kan presenteras. En golfspelare upplever gräskvalitet på green genom visuell bedömning. Om greenen är torr eller blöt, fast eller mjuk, jämn eller ojämn och med vilken hastighet bollen rullar. Fairway, tee och greenområden bedöms i stort på samma sätt, men med den skillnaden att en golfare med lägre handikapp vanligtvis uppskattar en lägre klipphöjd för att kunna kontrollera golfslag på ett effektivt sätt.

Nya utmaningar

I takt med klimatförändringar och ökande priser på det mesta ställs greenkeepers inför nya utmaningar. Gödsel har till exempel blivit oerhört dyrt på senare tid. Samtidigt kan det vara en utmaning att veta hur en golfbana ska gödslas när marknaden erbjuder ett stort utbud av produkter som innehåller växtnäring i alla möjliga mixade blandningar.

Mer intensivt regn, längre perioder med nederbörd respektive längre perioder med torka har också visat sig påverka våra golfbanor stort.

» Varmare klimat ger ett högre tryck av skadesvampar och fler problem med till exempel insekter. Så vi behöver lära oss mer om sjukdomars och insekters livscykler för att kunna hantera dem på bästa sätt i framtiden «

– Vi vet inte hur framtiden ser ut vad gäller möjligheter och tillstånd till bevattning, tillgänglighet till växtnäring och möjlighet att använda växtskyddsmedel på golfbanornas spelytor. Jag tycker att det är klokt att vara förutseende och fundera på om det finns alternativ till traditionell skötsel med mycket vatten och gödning, för att vara beredd på en eventuell brist eller reglering. För att på bästa sätt kunna hantera väta och torka kommer det ställas krav på att vi i större utsträckning hanterar vattenflöden på golfbanan och skapar förutsättningar till att odla ett starkt tåligt gräs med långa rötter. Vi vet också att varmare klimat ger ett högre tryck av skadesvampar och fler problem med till exempel insekter. Så vi behöver lära oss mer om sjukdomars och insekters livscykler för att kunna hantera dem på bästa sätt i framtiden.

Fortsatt forskning behövs för att kunna möta nya utmaningar och här ligger Sverige i täten. De fem nordiska golfförbunden driver bland annat en gemensam forskningsstiftelse, Sterf (Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation), som finansierar ett flertal studier som är till gagn för golfen och där man bland annat bedömer egenskaper hos flertalet av de arter och sorter.

– Det är viktigt att testa lokalt vilka sorter som trivs. De sorter som passar bäst för oss i vårt klimat skiljer sig från sorter i andra delar av Europa och världen. Forskningen om kvalitativa gräsytor är omfattande och det finnas alltid mer att lära sig, säger Stefan.