Det är mycket som ska klaffa under ytan för att gräset ska bli bra nog att spelas på. Valet av gräsart påverkar spelkvalitet, visuellt intryck och ekonomin på golfbanan eftersom vissa är mer skötselkrävande än andra.
Gröna sidan upp!
Vad är det egentligen för skillnad på de olika grässorterna? Varför måste man vara noga med underlaget? Och vilka utmaningar finns det när det kommer till grässkötsel? Det kräver hårt arbete för att åstadkomma fina golfbanor.
När gräsmattan hemma på tomten ska klippas är det kanske många som knorrar. Fast frågar du en banarbetare får du sannolikt höra att grässkötsel är det roligaste som finns. Och det är ett viktigt arbete eftersom ett bra spelunderlag är en förutsättning för en golfklubbs verksamhet.
Att odla och sköta kvalitativa spelytor handlar om att göra rätt sak vid rätt tid och i rätt mängd. Besluten kan röra skötselåtgärder som växtnäring, bevattning och underhåll som luftning och sanddressning.
Stefan Nilsson arbetar som bankonsulent på Svenska Golfförbundet och verkar tillsammans med sina kollegor som en resurs för golfklubbar runt om i landet i alla frågor som rör och påverkar golfupplevelsen, däribland gräs.
– Det finns olika nivåer och tillvägagångssätt att välja mellan när det gäller konstruktion och skötsel av olika spelytor. Alla val som görs ger konsekvenser. Det är upp till varje golfklubb att bestämma vilken kvalitetsnivå man vill uppnå utifrån de förutsättningar som råder, från markförhållanden, klimat och slitage, till vilka resurser de har i form av kompetens och ekonomi.
Stefan Nilsson arbetar som bankonsulent på SGF och är en resurs för golfklubbar runt om i landet i alla frågor som rör och påverkar golfupplevelsen, däribland gräs. ,
Nycklarna till en bra bana
Så hur kan man presentera en bra golfbana som tillgodoser så många golfare som möjligt och samtidigt samspelar med naturen?
Det är lätt att tro att enbart vatten och gödsel är ett framgångsrecept för att nå en bra spelbarhet, menar Stefan. Men ett gräs som lever i »lyx och överflöd« får korta rötter och ger över tid en mjuk spelyta med sämre spelbarhet. Det ökar dessutom risken för sjukdomar och ger en sämre vinteröverlevnad. En välmående spelyta ska vara hård och torr.
» Det är lätt att tro att enbart vatten och gödsel är ett framgångsrecept för att nå en bra spelbarhet. Men ett gräs som lever i ›lyx och överflöd‹ får korta rötter och ger över tid en mjuk spelyta med sämre spelbarhet «
– Att underhålla och utveckla spelytor över tid på en golfanläggning kräver kunskap i hur naturen fungerar. Växtmiljön avgör vilka arter som trivs och utvecklas inom varje specifikt markområde. Att det verkligen gör skillnad på kvaliteten och hållbarheten på en golfbana om de som hanterar banan och tar beslut är något som jag ser som utvecklande och som har drivit mig framåt under många år.
Det finns tusentals grässorter i världen grupperade i olika arter. Det som skiljer dem är deras olika egenskaper såsom skottäthet, näringsbehov, sjukdomsresistens, vattenbehov och hur tåliga de är mot vinterkyla och torka, med mera. Generellt är utbudet av lämpliga sorter större i södra Sverige än längre norrut.
Artikeltips: Golfsveriges största utmaningar
På Vallda G&CC är banan sådd med rödsvingel. Andra vanliga grässorter på svenska banor ärkrypven, rödven, ängsgröe, rajgräs och vitgröe.
Stefans fokus de senaste tjugo åren har varit att försöka skapa miljöer och förutsättningar att odla tåliga gräsarter som krypven, rödven och rödsvingel. Dessa är alla arter som kräver mindre av växtnäring, växtskyddsmedel och underhåll jämfört med den så vanliga arten vitgröe.
– Vitgröe är den vanligast förekommande gräsarten på svenska golfbanor. Utmaningen med vitgröe är att den har dålig förmåga att hantera stress som torka, kyla och is jämfört med arter som krypven, rödven och rödsvingel.
» En golfare med lägre handikapp uppskattar vanligtvis en lägre klipphöjd för att kunna kontrollera golfslag på ett effektivt sätt «
När man i dag anlägger en ny golfbana eller, som många klubbar väljer att göra, bygger om gamla greener till nya moderna, är det vanligen krypven eller rödsvingel som används. Ju mer motståndskraftigt en gräsart är mot sjukdomar, desto mindre bekämpningsmedel behöver man använda.
Särskilt viktigt är det att vara noggrann med underlaget innan man sår, säger Stefan.
– Miljön ovan och under jord avgör hur olika gräsarter trivs och vilken spelyta som kan presenteras. En golfspelare upplever gräskvalitet på green genom visuell bedömning. Om greenen är torr eller blöt, fast eller mjuk, jämn eller ojämn och med vilken hastighet bollen rullar. Fairway, tee och greenområden bedöms i stort på samma sätt, men med den skillnaden att en golfare med lägre handikapp vanligtvis uppskattar en lägre klipphöjd för att kunna kontrollera golfslag på ett effektivt sätt.
Vitgröe är den vanligast förekommande gräsarten på svenska golfbanor, den kan dock ha svårt att hantera kyla. När man i dag anlägger en golfbana eller bygger om gamla greener är det vanligen krypven eller rödsvingel (som här hos Vallda G&CC) som används.
Nya utmaningar
I takt med klimatförändringar och ökande priser på det mesta ställs greenkeepers inför nya utmaningar. Gödsel har till exempel blivit oerhört dyrt på senare tid. Samtidigt kan det vara en utmaning att veta hur en golfbana ska gödslas när marknaden erbjuder ett stort utbud av produkter som innehåller växtnäring i alla möjliga mixade blandningar.
Mer intensivt regn, längre perioder med nederbörd respektive längre perioder med torka har också visat sig påverka våra golfbanor stort.
» Varmare klimat ger ett högre tryck av skadesvampar och fler problem med till exempel insekter. Så vi behöver lära oss mer om sjukdomars och insekters livscykler för att kunna hantera dem på bästa sätt i framtiden «
– Vi vet inte hur framtiden ser ut vad gäller möjligheter och tillstånd till bevattning, tillgänglighet till växtnäring och möjlighet att använda växtskyddsmedel på golfbanornas spelytor. Jag tycker att det är klokt att vara förutseende och fundera på om det finns alternativ till traditionell skötsel med mycket vatten och gödning, för att vara beredd på en eventuell brist eller reglering. För att på bästa sätt kunna hantera väta och torka kommer det ställas krav på att vi i större utsträckning hanterar vattenflöden på golfbanan och skapar förutsättningar till att odla ett starkt tåligt gräs med långa rötter. Vi vet också att varmare klimat ger ett högre tryck av skadesvampar och fler problem med till exempel insekter. Så vi behöver lära oss mer om sjukdomars och insekters livscykler för att kunna hantera dem på bästa sätt i framtiden.
Fortsatt forskning behövs för att kunna möta nya utmaningar och här ligger Sverige i täten. De fem nordiska golfförbunden driver bland annat en gemensam forskningsstiftelse, Sterf (Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation), som finansierar ett flertal studier som är till gagn för golfen och där man bland annat bedömer egenskaper hos flertalet av de arter och sorter.
– Det är viktigt att testa lokalt vilka sorter som trivs. De sorter som passar bäst för oss i vårt klimat skiljer sig från sorter i andra delar av Europa och världen. Forskningen om kvalitativa gräsytor är omfattande och det finnas alltid mer att lära sig, säger Stefan.
En liten gräsguide
På svenska golfbanor används vanligen gräsarterna krypven, rödven, rödsvingel, ängsgröe, rajgräs och vitgröe. Det är vanligt att så blandningar. På så sätt blir grästurfen mer robust och tålig.
Valet av gräsart påverkar både spelkvalitet, visuellt intryck och ekonomin på golfbanan eftersom vissa är mer skötselkrävande än andra. Olika delar av golfbanan kräver olika gräs.
De så kallade venarterna bildar en mjukare yta än svingelarter. Krypven ger de tätaste ytorna och upplevs jämnare och finare att putta på (fin bollrull). De kräver samtidigt mer skötsel än till exempel rödsvingelgreener och blir därför svåra att sköta med liten budget. Rödsvingel ger hårdare ytor och trivs ypperligt i vårt klimat.
Ängsgröe är en slitstark grässort som passar bra där det är mycket slitage. Dess artsläkting vitgröe är extremt bra på att att anpassa sig till olika växtförhållanden och fungerar mycket bra på greener. Många av världens bästa golfbanor har vitgröe på greenerna. Nackdelen med vitgröe är att den kräver mycket växtskyddsmedel, växtnäring, bevattning och underhållskötsel.
Rajgräsfrö gror snabbt och ger snabbt en tät gräsyta. Används främst på tees som hela tiden stödsås, men den kan också användas på områden med stort slitage t ex vid övergångar på fairway.
Detta är Sterf
Den nordiska forskningsstiftelsen Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (STERF) bedriver forskning inom golf- och grönytor. Forskningsstiftelsen grundades 2006 av de nordiska golfförbunden och greenkeeperorganisationerna och arbetar för hållbar drift och utveckling av golfbanor och grönyteskötsel.
Vill du veta mer om Sterfs arbete besök www.sterf.org