Debatten kring mobilers vara eller icke vara är stor och ständigt pågående. Just mobilförbud och minskad skärmtid lyfts som ett sätt att förbättra koncentrationen och ge ökad studiero. Coacherna David Olsson och Ronnie Andersson, som planerat testet i två år, ville se hur färre störningsmoment kan påverka prestationen, men också gruppens gemenskap och praktiska konsekvenser i idrottsvardagen.

-Det började som en idé att testa vad det pratas mycket om i samhällsdebatten, att praktiskt verkligen se om det gör skillnad. Vi tog kontakt med tjejerna och deras föräldrar och lockade med en tävling som vi vet att de vill spela och paketerade det som ett överlevnadsläger. Då blev det en utmaning, säger Ronnie Andersson, en av coacherna, till vardags lärare och golftränare på RIG.

I flicklandslagets test var sju spelare i åldern 15-19 år och två coacher helt utan uppkoppling i tio dagar under tävlingen Spanish International Ladies Strokeplay och efterföljande träningsläger. Redan på Amsterdams flygplats stängdes mobilerna av och låstes in. Den största oron i det läget var att missa något hemma och att inte kunna höra av sig. En oro som minskade ju längre testet pågick.

Lova Jansson från Västerås går tredje året på Riksidrottsgymnasiet och är en av tjejerna som var med  flicklandslaget när testet gjordes. Vilken är hennes känsla och lärdom av att vara mobillös i tio dagar?

-Min första tanke var nog shit vad annorlunda, hur ska det gå? Har aldrig varit utan mobil så länge, men kul att testa. Det blev också så kul och annorlunda och en insikt om hur jag tänker och vad jag använder mobilen till. Som exempel – det sista jag gjorde innan det är dags att sova var att svara på lite mejl, meddelanden, kolla Instainlägg och så. När jag vaknade så var det likadant. Men på lägret var jag utan det och jag kände att jag kom igång bättre, inget snoozande heller. Så nu går jag upp snabbare, hinner mer. Sedan var det ju att ha med sig vanlig klocka, det har jag ju aldrig annars.

En märkbar skillnad är att skärmtiden direkt efter lägret minskade för spelare och coacher jämfört med innan lägret. Var det så för dig?

-Snapchat, Instagram och TikTok är lätt att fastna i, det använder jag mindre nu. Vi gjorde så många saker gemensamt på lägret att det också blev en insikt kring att hur hinner jag ens med all skärmtid? Vi planerade måltider, lagade mat, lade pussel och förstås pluggade en del, säger Lova som månader efter lägret fortsatt har mindre mängd skärmtid än tidigare.

Syftet med testet var dock inte att sänka skärmtiden generellt utan att se vad som händer med gruppdynamik, gemenskap och träningsskärpa. Här är några viktiga observationer.

• Den tydligaste förändringen sågs i gemenskapen. Djupare samtal, mer skratt och starkare sammanhållning.
• Bättre koncentration under träning och tävling. Färre störningsmoment gav ökat fokus. Musik saknades ibland vid uppvärmning, men flera tyckte att fokus ändå blev bättre utan.
• Sömnen förbättrades för flera. De somnade snabbare, sov djupare och kände sig lugnare utan notiser. Flera planerade att fortsätta sova utan mobilen nära sängen.
• Svårast var navigation utan GPS, betalningar, väderkoll och kontakt hem. Vissa moment tog längre tid analogt, men alternativa lösningar (kontanter, anteckningsbok, fysisk väckarklocka) hittades.
• Flera har efter lägret infört begränsningar för sociala medier, använder “stör ej” oftare och vill vara mer medvetna i sin mobilanvändning.
• Totala skärmtiden minskade med 2 848 minuter (−17,5 %) efter lägret. Antalet mobilväckningar minskade parallellt med totala skärmtiden, vilket tyder på färre avbrott i vardagen.

Tristess och kontrollbehov är bovar när det gäller träningsfokus och golfutveckling. På Riksidrottsgymnasiet i Uppsala testar man därför Brick – en liten enhet som placeras utanför träningslokalen. Elever väljer själv viktiga appar och ”brickar” sedan telefonen när man går in i lokalen, övriga appar ”störs ut” under träningen. Återigen fokus på just fokus.

-Brick funkar bra, träningen blir mer fokuserad, det är ju så lätt att bara ta upp mobilen och kolla på något annars. Men det har ju hänt att jag glömt ”avbricka” mig så då går det en hel dag utan att ha koll och inser att jag inte missat så mycket, säger Lova Jansson med ett skratt.

Tipset om Brick kom från skolsköterskan som naturligtvis följer diskussionerna och ser effekterna av elevernas mobilanvändande.

-Brick är bra för att prata om fokus i träning, ingen vill slarva bort tid. Det blir ett samtal kring vilka appar som verkligen behövs. Effekten blir bättre fokus på träning och mer givande samtal. Brick höjer lägstanivån på träning om man blippar. Gymnasieelever är på väg bli myndiga, så bara att det uppmärksammar skärmtid ökar medvetenheten, avslutar Ronnie Andersson.