Tävla dig bättre

Spelar du som bäst när det verkligen gäller eller slår du perfekta slag på rangen men toppar vartenda slag så fort du ställs inför en tävlingssituation?

Två spelare möts och tävlingssituationen skapar två olika golfupplevelser. Vem som (oftast) lyckas bäst är enkelt att svara på.

Men varför?

Den svårare frågan ställs ofta i vårt ständiga sökande efter förklaringen till varför vissa presterar som bäst under tävlingspress medan andra skakar av rädsla så fort resultatet verkligen räknas.

– Generellt kan man säga att det som krävs för att utvecklas som golfare är hög träningsmängd, mycket coachad träning och mycket träning med sparring, säger Fredrik Wetterstrand, landslagscoach för en gyllene svensk golfgeneration.

– Det gäller i lika hög grad ökad tävlingsmängd. Ju mer du tävlar, ju oftare du utsätter dig för en ny situation, desto bättre hanterar du det nästa gång. Oavsett om du är medelgolfare eller topprankad världsspelare.

Exempel på spelare som är bra på att klara av stress och press ser vi på golfkanalerna varje vecka.

Nelly Korda, 22 år, gjorde allt på bästa sätt under Women’s PGA Championship. Via en pulsmätare fick tv-tittaren följa spänningsnivån inför de avgörande slagen.

Visst höjdes pulsen. Men bara med några slag per minut. Den unga amerikanskan var i zonen – trygg och fri – och hanterade situationen på ett sätt som några hål senare gjorde henne till segrare.

» Din mentala styrka visas tydligast när det inte går som du tänkt dig «

Något liknande kände Anna Nordqvist när hon vann samma tävling år 2009:

– Jag följde mina rutiner, hade kontroll och var komfortabel i situationen. Jag var mer nervös när jag skulle köpa min drömlägenhet och fick höra att fler hade lagt bud, för då hade jag inte kontroll över vad andra kunde göra.

Anna tillade:

– Jag älskar att tävla och ser varje tävling som ett tillfälle att bli bättre, oavsett om det är DM, British Open eller en match mot lillebrorsan.

Hennes uttalanden förklarar också Fredrik Wetterstrands tankar om rutinernas och tävlandets betydelse för den fortsatta utvecklingen. Han berättar om alla de tävlingslika moment som drillats med landslagstjejerna, såväl på banan som på övningsfält och puttinggreener. Sparringen och tävlandet driver dem ständigt mot nya nivåer.

Detta kan också medelgolfaren och klubbtävlingsgolfaren lära sig av.

– Absolut. För dem finns det ännu fler slag att tjäna.

Den ovane tävlingsdeltagaren kommer nervös till första tee. Hur ska dagens första drive bli så lång och rak som man drömmer om? Hur ska den sista, eventuellt vinnande, putten sänkas?

– Segraren är beredd på att vinna och har inte överraskats av någon situation, oavsett ledning eller underläge. Ofta finns en gemensam nämnare bland dem som slutar i topp – hon eller han har haft exakt samma förberedelser slag efter slag, varit konsekvent i sitt agerande och varit tydlig i sin visualisering. Att hitta sina rutiner bör vara en del av träningen, det är viktigare än att slå bollar mot okända mål på rangen. Det enklaste sättet att göra det på är ju faktiskt att tävla.

Inför utslag, inspel, bunkerslag och puttar följs rutiner som känns bekväma och minskar risken att fokusera på fel saker. Om medspelaren pratar för mycket eller tar för lång tid på sig blir det extra betydelsefullt att följa sina egna inlärda rutiner för att inte bli störd.

» Vill du sluta vara orolig, utsätt dig för det som gör dig orolig. Först då kan du upptäcka att det inte var så farligt som du trodde «

– Din mentala styrka visas tydligast när det inte går som du tänkt dig. När du agerar konstruktivt trots att dina tankar och känslor just då är negativa. Eller oväntat positiva när du plötsligt är på väg mot en score du aldrig varit i närheten av tidigare.

Wetterstrand nämner rökdykare, stridspiloter och insatspoliser som exempel:

– De har lagt enormt mycket tid på att träna in sina beteenden. De vet exakt hur de ska agera, i vilken ordning de ska göra saker och på vilket sätt. De har lärt sig att agera korrekt – trots hög nervositet.

Att slå en golfboll på en tävling kan plötsligt upplevas som något att vara mindre rädd för.

– Vill du sluta vara orolig, utsätt dig för det som gör dig orolig. Först då kan du upptäcka att det inte var så farligt som du trodde. Ditt nya beteende kan däremot ge dig fördelar, säger Fredrik Wetterstrand.

Den här texten publicerades ursprungligen i Golfa #3 2021