Svenska golfbanor är inga gated communities

Golfbanan var tidigt närvarande i Maria Möllers liv. Bara inte exakt på det sätt som kanske förväntas av en ordförande för anrika Svenska Golfförbundet. Under uppväxten i fiskeläget Lerberget i nordvästra Skåne korsade hon Helsingborgs GK:s niohålsbana när hon skulle gå och bada, och om vintrarna tog hon sig till Mölle GK för att åka skidor och pulka på dess sluttningar.

När hon vid 27 års ålder tog Grönt Kort hade hon från barndomen därför med sig en bild av golfen som lika naturnära som inkluderande – en bild som hon till och med tycker har förstärkts på senare år.

– På Mölle GK, som är en av mina hemmabanor, kan man i dag vid sidan om att åka skidor på banan också under sommarhalvåret promenera på banan, jogga på banan – och till och med rasta sin hund på banan. Det är oproblematiskt och öppet och jag tror att det bara handlar om att alla tar hänsyn till att golfbanan är ett underbart ställe att vistas på. Det tycker jag att Sverige lyckats bra med jämfört mot utomlands. Svenska golfbanor är inga gated communities.

Att Maria Möller till slut tog steget till att själv spela golf kom sig av att hon och hennes fästman Kristofer letade efter en sport som de kunde utöva tillsammans, på lika villkor.

– Jag har alltid hållit på med bollsporter som fotboll, tennis och innebandy, medan han hållit på med utförsåkning. När vi varit och åkt skidor så har jag varit för dålig och när vi testat tennis så har han varit för dålig. Men i golfen var vi lika dåliga från start, säger hon och skrattar.

I takt med att hon på sin fritid kom att ägna alltmer tid på golfbanan kom hon nu även i sin yrkesvardag som vice vd, chefsjurist och förhandlingschef på Skogs- och lantarbetsgivareförbundet, SLA alltmer i kontakt med Sveriges golfklubbar. SLA är nämligen arbetsgivarorganisationen för de gröna näringarna, däribland golfen, vilket ledde till att hon 2015 värvades till styrelsen för golfförbundet. Två år senare blev hon historisk när hon klubbades fram som den första kvinnliga ordföranden i Svenska golfförbundets i dag 118-åriga historia.

En av de första punkterna på hennes agenda – som också realiserades strax efter hennes till-träde – var att få golfen att omfattas av friskvårdsbidraget, något som Golfförbundet länge hade kämpat för.

– Därutöver har det handlat om ökad digitalisering – och att få ut de hållbara sidorna med golfen som ofta får stå tillbaka för en bild av motsatsen.

Maria Möller exemplifierar.

– När städer blir tätare och även byggs ut fram till golfbanorna kan dessa bli än mer användbara. En damm, någon äng eller skogsdunge och så kan samhällsplanerarna hantera den biologiska mångfalden när man plötsligt ska bygga 200 lägenheter. Så i stället för att flytta golfen ser man nu alltmer att golfbanorna kan vara oaser och grönområden. Men för att lyckas måste golfklubben ha en bra dialog med kommun och länsstyrelse – och det blir bättre och bättre.

För de golfbanor som fortfarande ligger »offside«, som hon säger, upplever hon att allt fler golfanläggningar jobbar på att få till busshållplatser intill banorna, dels för att minska bilanvändningen, dels för att förenkla för unga som ännu inte har körkort att kunna ta sig till sina klubbar. Dessutom, i takt med elbilarnas utbredning, upplever hon att det satsas alltmer på laddstolpar vid golfbanornas parkeringar.

När det kommer till golfutrustningen – och frågor som hur, var och av vad den är tillverkad – tycker hon att vi som konsumenter behöver bli mer medvetna.

– Jag tycker vi ska ställa samma krav på allt från golfkläderna till peggarna som på det vi äter.

Den av hennes punkter som kanske rönt mest uppmärksamhet är ändå klubbutvecklingsprogrammet Vision 50/50, en process för fler kvinnor som spelare och ledare, som hon »i grund och botten ser som en inkluderingskampanj«. Trots att man ännu är långt ifrån målet – minst 30 procent kvinnor – tycker hon att arbetet går framåt.

– Jag skulle säga att vi i alla fall ökat medvetenheten kring detta ute på golfbanorna. Att vi kanske inte ser det i procenten beror även på att det vid sidan om alla unga tjejer och kvinnor som hittar till sporten samtidigt tillkommer många pojkar och män. Men jag tycker mig se och höra att det hela tiden sker en attitydförändring där allt fler inser att vi alla är olika golfare och att alla är välkomna. Men självklart skulle jag vilja se ännu fler kvinnor som spelar och vid högre positioner ute i klubbarna. För det, precis som framgångar bland våra damspelare, ger ringar på vattnet och får allt fler kvinnor och tjejer att söka sig till golfen.

»Precis som alla idrotter måste golfen anstränga sig för att anpassa sig efter den yngre generationen«

Ska barn och ungdomar lockas till golfen genom sportens stolta men ibland kanske lite väl konservativa traditioner – eller tycker du att golfsporten ska anpassa sig efter ungdomarna?

– Jag tycker att man ska anpassa sig efter ungdomarna, och jag tycker också att man ser det på juniornivån att de spelare som lyckas ofta kommer från klubbar som gjort just det. För när man som ung kommer till golfen så tycker jag att det ska vara att »leka« golf snarare än att spela golf. Precis som det var när jag började spela tennis. Vi spelade då på mindre yta med större boll och mindre racket. Precis som alla idrotter måste golfen anstränga sig för att anpassa sig efter den yngre generationen.

I tennisen har man infört jämställda prispengar i Grand Slam-turneringarna. Men i golfen är damernas prispengar bara på en nivå av cirka 25 procent av herrarnas. Driver ni på något sätt på för att förändra detta?

– Golfförbundet råder inte över de internationella tourerna, så vi kan inte göra så mycket mer än att tycka att det ska vara på ett visst sätt. Någonstans blir det spelarna och samhället som måste trycka på, för att sedan ytterst få olika sponsorer att vilja gå åt samma håll. Även om vi ännu inte är där så tycker jag mig se att alltmer pengar kommer in i damidrotten, vars potter växer. Det finns alternativa vägar att gå också. I tävlingen Scandinavian Mixed spelar ju kvinnor och män på lika villkor, om samma prispengar.

Innan Maria Möller och hennes fästman började spela hade hon en bild av att bollsporterna som hon vuxit upp med – fotboll, tennis och innebandy – var mer »riktiga sporter« än golf. Men när hon gick sina första ronder insåg hon snart att det var »en idrott som andra idrotter« – och slogs av hur stor fördel hon hade av att hon höll uppe sin styrke- och konditionsträning. Maria Möller borde inte ha förvånats av detta då hon ändå kände till att en stor del av Tiger Woods respektive Annika Sörenstams framgångar bottnade i ny typ av hård träning. Detta vittnar om hur hårt vissa av fördomarna om golfen sitter.

Själv menar hon ändå att golfens kanske mest seglivade myt, den om dess snobbighet, numera mest bara dyker upp när hon gästar morgonsoffor i tv.

– Jag tycker att det bottnar i okunskap. För så fort man kommer in i golfen i Sverige så blir du medveten om att du kan spela i de kläder du har på dig, du kan oftast låna klubbor utan extra kostnad, du behöver inte ha något dyrt medlemskap utan du kan välja en massa olika nivåer av medlemskap och bara betala greenfee för en runda om du vill. Du behöver inte ens ha Grönt Kort för att spela på vissa banor. Så i dag är det lite som vilken aktivitet som helst.

»Vi är 550 000 golfare här i Sverige som kan berätta att det i dag snarare är en folksport än en snobbsport«

Varför tror du att det ändå är så svårt att döda den myten? Kan det vara för att vi matas med klipp

Från proffsens tävlingar, som ju spelas på världens finaste banor, och att det är mer sällan vi ens får en skymt av pay and play-banorna på den svenska landsbygden?

– Så är det kanske. Men i dag ligger det så nära till hands för så många att bara åka ut och spela. Så då gäller det att vi som spelar golf blir bättre på att berätta hur det verkligen är. Och vi är 550 000 golfare här i Sverige som kan berätta att det i dag snarare är en folksport än en snobbsport.