Sportchefen: Ett steg i taget, bara något händer!

Här ger SGF:s sportchef Marcus Norman sin syn på junior- och elitverksamhet i klubbar och distrikt och varför den framtidssäkrar klubbars verksamhet och svenska elitframgångar.

Antalet unga golfspelare har faktiskt fördubblats på sex år. Men få klubbar satsar på en utvecklad ungdomsverksamhet. Vad beror det på?

– I de flesta fall saknas en ärlig ambition kring klubbens juniorverksamhet. Många klubbar vill satsa mer, men lyckas inte med genomförandet då det saknas både tid och pengar. Till slut väljer de att i stället prioritera de vuxna fullt betalande medlemmar som ofta betalar två till fyra gånger mer än junioren, säger Marcus Norman.

Hur ser ditt önskescenario ut för en bra ungdomsverksamhet och säkrad återväxt bakom Ludvig Åberg, Maja Stark, Linn Grant med flera?

– Ett första steg är att 100 klubbar ska ha en gedigen idé om hur de rekryterar, behåller och får juniorer att trivas i golfen. Volymerna är viktiga. Bredare urval skapar konkurrens. Per automatik vill fler träna och tävla, några blir dessutom riktigt bra. Det löser elitfrågan på längre sikt och framtidssäkrar klubben, säger Marcus och fortsätter:

– Idag är det tunnsått, det finns stora klubbar som inte har koll på hur de ska ta hand om unga juniorer. De vet inte hur de ska skola in dem i golfen och då är det svårt att få dem att stanna.

Simulatorer och datorer är en inkörsport till golfen för många ungdomar. Spelar det roll hur man kommer in i golfen?

– Jag ser bara fördelar med simulatorgolf och liknande vägar in i golfen. Ranger som är fulla med spelare in på småtimmarna är jättebra. Att slå många bollar blir du bättre av, och om du blir bättre fastnar du och vill stanna kvar i golfen. Klubbarna behöver bli bättre på att konvertera range- och datorgolfare till medlemmar, det behövs en plan.

– Från 2019 har Golfsverige gått från 44 000 till 80 000 juniorer. Gör något av det! Andra idrotter skulle »mörda« för att få 80 000 juniorer till en träning utan att ha bett om det. Golfen blir serverade ett guldläge, så se det inte som ett bekymmer utan ett ansvar för klubbens fortlevnad och plats i lokalsamhället, säger Marcus och försätter:

– I en bred juniorverksamhet med 100 aktiva blir 30 juniorer bra. Bland de 30 tar en handfull sig högt upp på Svenska Juniortouren. Väl där engagerar sig föräldrarna mer, då de tycker det är kul att barnen har en meningsfull sysselsättning. Jag själv försökte härma de bästa på klubben, inte storstjärnorna. Klubbarna behöver bli bättre på att lyfta fram sina duktiga spelare som de yngre kan se upp till.

Är det idag för få klubbar som också vill elitsatsa?

– Av 450 klubbar är det kanske 10 procent som kan säga att de gör en fullödig satsning på att klubbens flickor och pojkar ska kunna satsa på sin golf. Som förbund får vi oftast förlita oss till 15 till 20 klubbar som har en strukturerad verksamhet. Samtidigt vet vi aldrig var nästa golfstjärna växer upp. Det finns alltid undantag som bekräftar regeln, när någon kommer upp helt själv från en golfklubb och presterar väldigt bra.

Nyligen ordnade SGF en elitkonferens med just dessa klubbar. Varför är den viktig?

– Elitkonferensen styrker samarbetet mellan klubbarna och förbundet. Samtliga 15 klubbar som var med har över tid, och med frekvens, lyckats få fram många tävlings- och landslagsspelare. De har även haft flera spelare som spelat collegegolf och tagit examen i USA. På elitklubbskonferensen genomlyser vi hela systemet, från SGF:s första steg som är Supercamp till tävlingstrappans topp. Vi vill hela tiden ifrågasätta om vi gör rätt saker och aktiviteter, eller om vi kan bli bättre. Vi vill helt enkelt sätta fingret på vad som kan bli mer effektivt och ge mer resultat.

Kan du ge några exempel?

– Vi fick ett antal uppslag på hur vi kan höja status på juniorsidan. Arbetsmiljöfrågor för tränare var uppe och SGF fick hemläxa att bli bättre på att återföra kunskap från landslagsverksamheten. Det är ett unikt möte där någon i styrelsen, klubbchef och tränare ska vara med, det är sällan vi kan träffa alla led i klubben. Framtida konferens kanske är platsen för den typen av återkoppling samt att grotta mer i frågan om vad är bra idrottsmiljö?

Frågan om distriktens roll brukar alltid komma upp på konferenser, så även nu?

– Det stämmer. Vi bjöd denna gång in tre distrikt, Dalarna, Halland och Sörmland, eftersom en fråga 2023 handlade just om distriktens roll, som vi då parkerade och tog nu. En intressant idé är att låta distrikten fortsatt vara demokratiskt styrande, men samsas om elituppdrag och träning i större idrottsregioner. Det kan bli en utredning i vår och i så fall ett förslag att besluta om till förbundsmötet 2026.

Till dig som läst ända hit – kommer du ihåg den första frågan. Hur ser det ut med yngre golfspelare på din klubb? Kolla upp det! Nu vet du varför det är viktigt att hand om dessa.