Spelet golf står sig starkt

Vi trodde det skulle ta slut med pandemin. Att allt skulle bli normalt igen. Eller i alla fall ett nytt normalt.

Så kom elpriserna. Och priset på drivmedel. Och kriget i Ukraina på det. I en perfekt kombination av elände stängde sedan Kina ner 25-miljonersstaden Shanghai i rädsla för en ny covid-våg med resultatet att världens största hamn också stängde igen. Effekten av det tillsammans med kriget i Ukraina och baksmälla av pandemin är en gigantisk kollaps i den globala handeln och råvarukedjan på ett sätt vi inte upplevt på generationer. Så toppar vi det med den högsta inflationen på 40 år och stigande bolåneräntor på det.

Vi är rätt långt ifrån att vara tillbaka till det gamla normala. Förhoppningsvis är vi inte heller i det nya normala.

Men det är här – gilla det eller inte – vi är i dag.

Om golfen de senaste två åren tack vare pandemiisolerade och permitterade haft en gigantisk golfboom – vi pratar minst 40 000 nya golfare – så finns det i dag anledning att ställa sig frågan: Hur många kommer att fortsätta spela golf när det nu blåser andra och kallare vindar?

Hur jobbar din klubb för att möta den här nya situationen?

Fokus på kärnan

Alla nya golfare kom till golfen av en gemensam anledning: nämligen spelet golf.

Om man inte gillat spelet golf hade man börjat fiska i stället. Eller jaga. Eller orientera. Eller spela schack. Eller vad man nu gillat.

Det är också anledningen till att du och jag spelar golf. Vi älskar spelet. Jakten på bollträffen. Att bli lite bättre. Sen spelar naturligtvis den sociala kontexten en stor roll. Men hur trevligt vi än har på en golfbana så skulle vi aldrig spela golf om vi inte gillade själva spelet.

Hur resonerar på man din klubb runt själva spelet golf?

Det går att provocerande ställa frågan: Vem är »profilen« på er klubb? Är det ordföranden, klubbchefen, banchefen eller tränaren? Eller är det rent av de bästa spelarna? Finns det ett samband mellan den starkaste profilen och klubbens identitet?

Den formella strukturen på en golfklubb är given: det är klubbchefen som operativt driver verksamheten på uppdrag av ordföranden. Men den informella strukturen – det som ibland kallas kulturen – är inte given. Den är vad man gör den till.

På Gävle Golfklubb har man en tydlig kultur. Det har man haft väldigt länge.

Det märks.

Gävle prioriterade idrotten

I början av 70-talet var golfen bara för vissa. Det var en aktivitet för läkare, advokater, företagare och andra som socioekonomiskt skulle kunna beskrivas som från det övre samhällsskiktet.

Så var det också i Gävle.

Men den som passerade golfbanan i Strömsbro strax norr om centrala Gävle kunde också se ungdomar som kommit med cykel till golfbanan. De skrattade och hade kul på golfbanan. Dessutom började ett antal av stans profiler i andra idrotter, med framför allt Brynäs och landslagets målvakt Wille Löfqvist och Olle Hedblom i spetsen, spela golf.

Bland Gävles svingande överklass för 50 år sedan fanns det – tvärtemot fördomarna – en inkluderande attityd som välkomnade detta.

Peter Stenberg, klubbchef på Gävle Golfklubb.

Klubbchef Peter Sternberg minns tillbaka:

– Visst var golf en överklassport på den tiden. Men spelet var ändå alltid i centrum. Om det fanns ungdomar som tyckte om spelet golf så fanns det utrymme för dem också. Den filosofin, den inställningen, att sätta spelet golf i centrum, har varit centralt hos oss sedan dess.

Olle Hedblom minns när han började spela på klubben.

– Vi betedde oss inte som traditionella golfare på den tiden. Vi var idrottare som kom dit i tränings-overall och svor och höll på när vi missade.

Olle började spela golf 1970. Fyra år senare var han scratchspelare. I 15 år spelade Olle professionellt på olika tourer innan han blev klubbens stora tränarprofil. När vi i dag summerar Gävle Golfklubbs idrottsliga resa de senaste 50 åren är det svårt att inte använda ord som enastående för att beskriva den.

»Inställningen att sätta spelet golf i centrum har varit centralt hos oss sedan 70-talet«

Åtta spelare från klubben har spelat professionell golf på någon av de två högsta tourerna (PGA/LPGA/ET/LET).

Betydligt fler har haft landslagsuppdrag som amatörer och spelat på någon mindre tour.

Över 30 PGA-tränare som i dag är aktiva runt om i Sverige och Norge och även andra ställen mötte golfen som juniorer på klubben.

Olle ser en faktor som viktigare än allt annat när han summerar klubbens framgångar.

– Den som varit ordförande på klubben har alltid accepterat att golf är en idrott och investerat i det.

Det en tanke som etsar sig fast.

Hur stort ansvaret är på styrelsen att göra medvetna val. Och vilken betydelse dessa val får för klubben.

Det är svårt att föreställa sig hur många golfare genom åren som haft sitt första möte med golfen via en tränare som själv mötte golfen som junior i Gävle. En människa som blev tränare för att en ordförande och styrelse hade en tydlig linje med klubbens verksamhet. De satte systematiskt spelet golf i centrum. Det handlade om träning, viljan att bli bättre och utvecklas. Hur många tusen golfare har Gävle GK genom att hålla en tydlig linje att sätta idrotten golf i centrum indirekt, genom ringar på vattnet-effekten, skapat genom åren?

Hur ser din klubb på spelet?

Vad prioriterar du och din golfklubb? Hur viktig är själva idrotten golf hos er? Hur jobbar ni för att möjliggöra för medlemmarna och gästerna att ha en bra golfupplevelse? Hur har ni anpassat er till de nya golfarnas krav och önskemål? Hur har ni anpassat er till digitaliseringen?

– Man kan inte fortsätta leva i den gamla världen. Det är andra värderingar i dag och det måste vi anpassa oss till. Vi kan inte köra på som vi har gjort i 50 år, säger Pia Evertsson.

Pia Evertsson har varit tränare på Öijareds Golfklubb utanför Göteborg sedan 1996. I dag är de fem tränare på golfklubben (två jobbar deltid). På Öijared har man, som på alla andra golfklubbar, märkt av uppgången de senaste åren. Och de nya vindarna.

Pia Evertsson, tränare på Öijareds Golfklubb.

– Golfen förändras. Det blir mer och mer en året runt-verksamhet. Den tekniska utvecklingen med simulatorgolf, studior, mätverktyg och balansplattor och allt vad det heter är en ny värld jämfört med hur det var förr. Det måste vi anpassa oss till.

Samtidigt som Pia ser möjligheterna med den tekniska utvecklingen finns det också andra sidor som man måste ha med i helheten.

– Gör vi tränare i dag golfarna till bättre spelare eller till bättre svingare? Mycket av vår verksamhet bygger på att utveckla tekniken. För det har vi hur många hjälpmedel och verktyg som helst. Men hur mycket tid lägger vi på att utveckla spelarna till att vara bättre på banan? Att få dem att bli bättre på det mentala och strategiska? Vilket slag man ska välja beroende på läge. Många delar av spelet är svårt att träna på i studion. Samtidigt tar det mycket tid att vara ute på banan, reflekterar Pia.

Den tekniska utvecklingen – inklusive Youtube med tusentals träningsklipp för golfare – gör det möjligt för den presumtiva golfaren att fördjupa sig. Om personen bara blir biten av golf.

Men precis lika stor är ju möjligheten att fördjupa sig i fiske, jakt, orientering och schack. Så ja – det har blivit enklare att fördjupa sig i golf. Och ja, det har också blivit enklare att fördjupa sig i något annat.

Den här situationen gör själva kärnverksamheten – spelet golf – viktigare för klubbarna om man ska behålla medlemmarna.

En golfboll i genomskärning visar i yttre ring de stödfunktioner som behövs på en klubb. I nästa ring kommer hårdvaran: spelare, utrustning och bana, som leder till kärnverksamheten – spelet golf.

I 22 år var Mikael Sorling vd på svenska PGA. Sedan 2019 är han pensionär.

– Golfen som idrott är i sig inte hotad. Men för att varje enskild människa ska trivas som golfare är det viktigt att den personen slår bra slag. Att den får en handicap. Att den ser en väg att bli bättre. Man måste helt enkelt tycka att golf är viktigt.

Hur får man golf att bli viktigt?

Det fanns en tid då man kunde stänga ner verksamheten i sex månader per år och sedan köra vidare när våren var tillbaka. Håller den modellen 2022 om man ska skapa ett varaktigt engagemang?

Det är viktiga frågor att reflektera över. Det är också viktigt att inte glömma att se bakåt när vi tänker framåt. 2003 drabbades Golfsverige av en stor dipp där medlemsantalen minskade markant. Och den höll i sig länge.

– Svensk golf växte oavbrutet i 100 år, utan eftertanke. Sedan kom 15 års tillbakagång där många klubbar behövt jobba intensivt med erbjudandet, och mycket har förbättrats. Vi växte därför redan före pandemin, men de senaste två åren har ökningen varit enorm, säger Gunnar Håkansson, generalsekreterare på Svenska Golfförbundet, och fortsätter:

– Nu kommer det sannolikt att ske en tillbakagång de närmaste åren, men tas inte framgången för given kommer golfen i Sverige att må bra en lång tid framåt.

Konkurrent eller förebild?

De flesta verkar överens om att framtiden innehåller olika typer av klubbar. Allt från dyrare och mer omfattande medlemskap till enklare pay-and-play-banor. Många tittar på padeln och ser vad golfen kan lära av den. Där har affärsmodellen varit synnerligen enkel: de som spelar betalar bara för tiden de spelar.

2021 spelade fler svenskar padel än golf.

Sjutton år tidigare, 2004, var golfproffset Johan Edfors på en golftävling i Fuerteventura, en av Kanarieöarna. Av en slump provade han mellan rundorna på den smått märkliga och i princip till Spanien isolerade avarten till tennis som kallades padel. Ett kort pass räckte för att Johan skulle vara fast.

Sju år senare, 2011, byggde han en padelbanan på Vallda Golf Club söder om Göteborg. Det var då Sveriges tredje padelbana. Ett år senare drog den golfspelande serieentreprenören tillsammans med några vänner i gång Padel Center i Göteborg.

Sedan fullständigt exploderade intresset för padel i Sverige.

Få, om någon, svensk har bättre förutsättningar att jämföra golf och padel och dra lärdomar än Johan Edfors. Förutom sin professionella karriär som golfare är han också sedan drygt tio år delägare på Hills Golf i Mölndal söder om Göteborg.

Johan Edfors (till höger), Padel Center och Hills Golf

– Padel växer fortfarande. Det spelas mer och mer padel varje vecka. Men i och med att antalet anläggningar ökat så kraftigt de senaste åren har beläggningen på varje enskild anläggning minskat påtagligt. I dag är de flesta hallar tomma på dagtid, säger Johan och fortsätter:

– I dag måste du som padelanläggningsägare erbjuda mer än bara en bana och starttid. Från att ha varit en rent kommersiell sport kommer nu föreningstänket mer och mer in. Det handlar om att locka skolungdomar, differentierade priser och att skapa aktiviteter. Det handlar om allt från frukost- och lunchpadel till individuella tävlingsformer, säger Johan.

– Det är mer jobb att få in kunderna i dag. Och runt det kommer fler och fler koncept med medlems-tänk där du får spela hur mycket som helst mot en fast avgift.

För att förstå hur snabbt förändringen går: för bara ett år sedan pratade jag med Johan Edfors i precis samma ämne. Då skrattade han nästan åt medlemskonceptet. Det var att sälja starttider som gällde.

Kan samma snabba förändringsvindar blåsa inom golfen?

Knappast. Padelns nuvarande förändring handlar mycket om barnsjukdomar och anpassningar av nyhetens behag. Men golfen måste fortfarande anpassa sig.

– Utmaningen som golf har jämfört med padel är ju att det är mycket svårare att komma i gång. Efter en timme kan du spela padel hjälpligt. Men det tar ju för de flesta nybörjare flera år innan du spelar golf på en nivå så att det är kul, säger Johan.

– Jag tror det kommer att bli absolut nödvändigt att kunna erbjuda olika typer av golfanläggningar. Vissa kommer att vilja vara med i en klubb och betala en medlemsavgift. Andra vill spela enklare banor med färre hål och betala när de spelar. Det viktiga för golfen är att de som vill spela golf kan spela golf, säger Johan.

»Det kommer att bli absolut nödvändigt att erbjuda olika typer av golfanläggningar«

Just tillgängligheten är en nyckel för framtiden. En annan är att göra golfen viktig för dem som spelar.

Tillbaka i Gävle känner man att det är stort fokus på det. I klubbhuset på Gävle Golfklubb hänger bilder på spelare från klubben genom åren. Det är bilder på unga juniorer som spelar golf med Sven Tumba på 70-talet och det är bilder på medlemmar som tävlat på olika ställen runt jorden.

Det märks att man är stolt över idrottarna på klubben.

Det idrottsliga är en del av kulturen här.

I dag är Gävle Golfklubb en 45-hålsanläggning med drygt 2 300 medlemmar, varav 450 av dem är juniorer. Det är minst sagt hälsosamma siffror. Dessutom finns det en spännande generation unga tjejer – 14 till 19 år – som satsar hårt på golfen och som drömmer om de stora tourerna.

I den omvärld vi lever i – med krig, inflation, pandemier och allt vad det nu är – får vi golfare när det gäller vår egen golf aldrig glömma bort en sak: det är golfen som gör golfen unik.