Så funkar tourspel – vägarna till världseliten
2023 har elva svenska damer spelat på LPGA-touren och sju svenska herrar spelat på PGA-touren. Det är definitionen av en bred topp och förklaras gärna – framför allt utomlands – som effekten av “den svenska modellen”. Men betyder det att det bara finns en väg till världseliten om du är svensk?
Vallda Golf Club, juni 2021: Den första upplagan av proffstävlingen Scandinavian Mixed, där 78 män och 78 kvinnor tävlar i samma proffstävling, ska avgöras. Svenska Golfförbundet förfogar över fyra platser till amatörlandslagen, två för kvinnor och två för män.
Svenskarna som får ett wild card är Linn Grant, Maja Stark, Vincent Norrman och Ludvig Åberg. De pluggar alla på olika universitet i USA och är på somrarna hemma och tävlar för Sverige i olika amatörtävlingar, som EM och VM. Och nu alltså, som inbjudna amatörer i Scandinavian Mixed.
Ett år senare tar Linn Grant hem segern i samma tävling, då som nyblivet proffs.
Segern ger eko i hela golfvärlden. Det är första gången en kvinna segrar i en tourtävling där herrar tävlar.
Två år senare är alla spelarna proffs. Linn och Maja har båda segrar på LPGA-touren. Vincent har segrat på PGA-touren. Och Ludvig Åberg har på bara några månader som proffs etablerat sig som en av de riktigt heta, nya spelarna på världens högsta golftour. Genom att segra på DP World Tour och rekordsnabbt ha spelat sig in i Europas Ryder Cup-lag.
Alla spelarna har till stora delar utvecklats enligt samma utvecklingstrappa, som sträcker sig från klubb till världselit.
– Svenska Golfförbundet har en modell, eller trappa, som innehåller tävlingar, läger och principer om spelarutveckling. Den är utformad för att stötta spelare från i olika åldrar och med olika färdigheter som har ambitionen att bli bättre. I landslaget verksamhet pratar vi mindre om modeller, eftersom det är individer vi jobbar med. Det handlar inte om att anpassa sig till vår modell utan utgångspunkten är alltid: “vad är bäst för just den här individen?, säger Vangdal.
Allt börjar på den lokala klubben
Den svenska ”golfmodellen” börjar på den lokala golfklubben. Med en juniorverksamhet och bra tränare som skapar en passion och kunskap för spelet. Det finns mycket forskning runt hur bra juniorträning ska vara organiserad. En ofta återkommande modell är pyramidmodellen. Ju fler juniorer som är med i breddträning, desto högre och bättre blir toppen bland de bästa juniorerna i klubben.
En genuin träningskultur är också fundamentalt för att skapa framgång. Det är ingen slump att Haninge fått fram Alex Noren, Kristoffer Broberg och Vincent Norrman. Alex och Kristoffer segrare på DP World tour, Vincent på PGA-touren.
Det är klart att det sprider sig, när de yngre spelarna ser hur mycket de framgångsrika äldre spelarna tränar
Eller Skaftö GK, som fått fram en världstvåa och en världsetta på amatörrankingen i form av Marcus och Frida Kinhult. Båda är idag proffs. Albert Hansson är några år yngre än syskonen. Albert växte upp “i skuggan” av Kinhults. Han såg hur mycket de tränade och vad som krävdes.
I dag spelar Albert i herrlandslaget.
– Det är klart att det sprider sig, när de yngre spelarna ser hur mycket de framgångsrika äldre spelarna tränar, säger Katarina.
Teen Cup – världens största juniortävling
På klubb blir tävlandet en självklar del av golfen. Det heter att kärt barn har många namn. Teen Cup – som det numera heter – startade 1976 och har även gått under namnen Colgate Cup, Föreningsbankens Cup och Skandia Cup .
Oavsett namn har tävlingen gått som en röd tråd genom svensk juniorgolf i nästan 50 år.
Teen Cup är en av de första tävlingarna du som juniorer tävlar i. Den börjar som en breddtävling på alla klubbar och slutar med en Sverigefinal. Det är världens största juniortävling i åldrarna 13–16 år och många stora svenska golfprofiler har tagit hem tävlingen som juniorer.
Lotta Neumann, Alex Norén, Peter Hedblom, Per-Ulrik Johansson och Linn Grant är bara några av segrarna genom åren.
Men det är också värt att notera att världsstjärnor som Annika Sörenstam, Henrik Stenson eller Vincent Norrman aldrig tagit hem tävlingen.
Det är alltså inte ett måste att stå som segrare i Teen Cup för att bli ett framtida golfproffs.
Svenska Juniortouren
För de juniorer som tycker det är kul att tävla så finns det efter klubb- och distriktstävlingar den svenska juniortouren. Den vänder sig till juniorer i åldern 13–21 år. Det är fyra olika divisioner och din spelförmåga, inte ålder, som avgör vilken division du spelar i. Varje tävling ger rankingpoäng som avgör var du spelar nästa säsong.
Utöver Svenska Juniortouren finns också Junior Masters Invitational (JMI) som en rikstäckande tour. Det är ett 40-tal olika kvaltävlingar över 36 hål med en stor final varje höst. Även det ett utmärkt tillfälle för den unge, hungrige junioren att få tävlingserfarenhet.
Svenska Golfförbundet följer utvecklingen på de svenska juniortävlingarna för att hålla koll på återväxten och få span på talanger för framtida landslagsuppdrag.
– Barn varken behöver eller ska tävla på nationell nivå förrän de är 13 år. Men redan från och med den åldern så har vi förbundsverksamhet för att hitta spelare med potential. De första stegen är Supercamp och SwGT:s framtidsverksamhet, berättar förbundskapten Katarina Vangdal vidare.
RIG / NIU
Nästa steg i utvecklingstrappan är gymnasiestudierna. Det finns två Riksidrottsgymnasium (RIG) och 22 nationella idrottsutbildningar (NIU) med inriktning på golf. Totalt går 379 elever på någon form av golfgymnasium (2023).
RIG finns i Uppsala och Helsingborg.
– Det här är för de som verkligen vill satsa på golf, säger Katarina och fortsätter:
– I princip alla våra bästa spelare på tourerna idag har en bakgrund på RIG eller NIU. De absolut största fördelarna med dessa är att du dels får golf på schemat men att du också umgås med likasinnade och får bra sparring. Du hamnar i en miljö där det handlar om golf och golfutveckling.
Här börjar också Svenska Golfförbundet tillsammans med de olika tränarna på gymnasierna att ha riktigt bra koll på spelarna på individnivå. Det är inte så konstigt. Nästa steg för de bästa spelarna är nämligen landslagsuppdrag.
Landslagsuppdrag
Flick / Pojk (16-18 år)
De första officiella landslagsuppdragen sker i åldern 16-18 år. Det huvudsakliga syftet med verksamheten är att erbjuda de bästa spelarna en möjlighet att skaffa sig internationell erfarenhet.
Förbundets insats är i princip alltid att hjälpa spelarnas utveckling på olika sätt. Den individuella träningen sker dock nästan alltid i huvudsak på den lokala golfklubben. Går man ett golfgymnasium sker träningen och utvecklingen oftast tillsammans med tränarna där.
Viktigt att poängtera är dock att många av dagens svenska världsspelare inte har varit med i pojk- eller flicklandslagen. Det är inte alls ovanligt att vissa slår igenom senare. Vincent Norrman är kanske det bästa exemplet på det.
Dam / herr (19 år – )
Året man fyller 19 år är man för gammal för att vara med i pojk- och flicklandslagen. Då är det herr- eller damlandslaget som gäller.
Det här sammanfaller också med en annan stor förändring för de flesta: collegestudier i USA.
College – sista tiden som amatör
De flesta som går RIG och NIU pluggar vidare med stipendium på college i USA. Det är här de högsta tourerna har sina baser. Så att trivas här och vänja sig vid den extremt tävlingsinriktade kulturen är nyttigt för att nå den yttersta världstoppen.
På fyra år i college utvecklas de flesta både som spelare och människa. Dessutom får spelarna erfarenheter och upplevelser för livet som är svåra, om inte omöjliga, att få på annat sätt än genom idrotten.
– Det är viktigt att vara nykter i den stora bilden. De flesta når inte hela vägen till världseliten. Men är du junior och satsar på golf och är bra finns det en möjlighet att skaffa dig en bra utbildning, lära dig ett annat språk och kultur samtidigt som det inte kostar särskilt mycket även om du som vuxen inte blir professionell golfspelare, säger Katarina och tillägger:
– Därför är vi ytterst stöttande till de talanger som väljer att satsa på college i USA.
Tiden i college är den sista tiden som amatör. Som en följd är de bästa på världsrankingen för amatörer oftast studenter på college i USA. Du tävlar mot andra bra amatörer som ger bra rankingpoäng.
Det finns en väldigt stark korrelation mellan hög ranking på världsrankingen för amatörer och en framgångsrik proffskarriär.
I samband med att USA firar Thanksgiving har landslaget under ett flertal år haft läger för spelare baserade i USA både för collegespelare och amatörer. 2019 genomfördes det dittills största lägret.
Sista steget till proffs
Inför den här säsongen införde PGA-touren en ny väg att ta sig in på touren. Den högst rankade spelare när collegesäsongen är slut i månadsskiftet maj / juni får en direktplats på touren resten av den befintliga säsongen och hela nästa säsong.
Det är inte heller ovanligt att de allra bästa spelarna från college får ett antal inbjudningar till PGA och LPGA-tourtävlingar när de blir proffs. Men då gäller det att göra resultat för att kunna spela till sig ett kort.
För alla andra väntar tuffa kval i olika steg på undertourerna.
– Det är verkligen svårt att ta plats på högsta touren. Därför är det bra att det finns andra alternativ, säger Katarina Vangdal.
Där – på de högsta tourerna – slutar den svenska utvecklingstrappan. I princip alla som nu är på touren har på olika sätt följt den. Vissa har tidigt varit duktiga. Andra har blommat ut sent. Men alla har på något sätt följt den.
– Det är ändå viktigt att komma ihåg: det är inte modellen som avgör om du blir bra eller inte. Vi försöker få föräldrar och spelare att förstå vad som krävs och skapa en struktur för att bli så bra som möjligt i golf. Allting annat löser sig om du är bra…, avslutar förbundskapten Katarina Vangdal.