Linn – proffs på packning
Att försöka packa för en golfsemester på en eller två veckor kan vara väl så utmanande, men hur packar då ett golfproffs som reser upp till 40 veckor per år? Vi frågade Linn Grant inför säsongsstarten av LPGA och fick ett samtal om resestress, den viktiga åsnemjölkstvålen och att kläderna redan är valda för 2027 års majors!
Hur ser din packningsprocess ut om du är hemma i Skåne och ska spela tre veckor i rad?
– Då reser jag med stor resväska och golfbag, men det går inte att ett plagg bara ska användas en dag. Nu bor vi ofta på airbnb så tvättmaskin finns, men bor vi på hotell är det tuffare. Jag och min pojkvän (och caddie) Pontus packar helt olika. Jag vill veta att jag har olika strumpor (alltid vita) för varje dag, men han är mer – jag tvättar ju? Jag tycker om kläder och mode och då blir lite tråkigare när man reser och har en tanke att de här pikéerna ska passa till de här kjolarna, med mera.
Förutom all golfutrustning, vad måste med i bagaget?
– Necessärer. En med smink, en med bara krämer. Träningskläder och vanliga kläder för någon middag. En necessär har jag bara när jag reser, den rör jag inte annars. Jag har typ dubbel uppsättning av det som finns hemma. Jag reser också alltid med två pass, ett med visum. Tvål! När man bor på hotell eller airbnb finns det kanske bara sådant som doftar grapefrukt och hibiskus. Då går jag tillbaka till det jag tycker är viktigt, organiskt material och så. Gjort på mjölk, det kallas väl åsnemjölkstvål.
Vad är det svåraste med att packa och har du några tips?
– Att få plats förstås! Nu flyger jag ju så pass mycket att jag har poäng och en viss klass så att jag kan få med mig större bagage. Det hjälper. Men det är stökigt om jag har en internationell flygning med 32 kilo tillåtet bagage som följs av en inrikes med bara 23 kilo. Till varmare ställen som Singapore eller Thailand där man bara kan ha en tröja en dag är det tufft att packa. Golfkjolar kan man rulla, men annars vika så smått det går. Jag har golfgrejor på ena sidan och mycket vanliga kläder och necessärer på andra sidan.
Det låter nästan maniskt ordningsamt?
– Jag är en ordningsperson, men har en slarverdel i mig också. Jag börjar ofta sent på kvällen. Lägger fram allt och tänker att jag packar i morgon bitti. Men oftast ska jag upp tidigt, kommer på saker och är inte klar när det är dags att åka. Då blir sista fem minuterna stressiga. Pontus får alltid vänta eller vända och åka tillbaka. Han är snäll annars hade vi nog inte varit tillsammans fortfarande (skratt).
Så vad brukar du glömma?
– Det kan vara både mobiltelefon och annat. Jag fick ett tips – om du lägger saker på andra ställen än normalt – då ska du säga högt var du lagt sakerna för att minnas lättare. Rakhyvlar brukar jag glömma men det är lätt att köpa på plats. Jag är ganska bra på att klara mig om jag glömt något, det mesta går ju att ersätta. När pappa körde mig till flygplatsen så var alltid frågan har du pass och plånbok? Då har du allt du behöver.
Men ärligt nu, hur mycket packar du egentligen? Du har ju Adidas som sponsor och där bestämmer man väl vad du ska ha och skickar det dit du ska?
– Jag packar och tar med egna kläder ur kollektionerna utom på majors. Jag har redan kollat modet, valt ur kollektionerna som finns och bestämt kläder för majors 2027. Då får jag det levererat och det blir mycket enklare att packa förstås. Men jag skulle inte vilja ha det så varje vecka. Oftast när jag väljer kläder för en major så är det kläder jag inte haft på mig innan. När jag sedan kommer dit så kan jag ha använt ett liknande plagg och kanske inte alls gillat det, då måste jag kunna välja något annat. Likaså om det inte skulle vara ett tillräckligt varmt plagg eller motsatsen.
Vad gör du med alla kläder när du ”tröttnat”?
– Jag ger bort så mycket kläder att det är galet.
Vad är stökigast i själva resandet?
– Det blir ju tråkigt med väntan på flygplatser, och det blir inte roligare ju mer man reser. Tvärtom, speciellt med mycket bagage. Jag försöker samla flygpoäng men har inte något speciellt kort som ger access till lounger och annat. De tjejer som rest under längre tid än jag berättade tidigare gärna om sköna lounger och nu kommer väl jag in där också. Men om man inte gör det så är ju vänthallar rätt osköna. Ibland får jag lite ångest och dåliga vibbar blandat med sköna känslor när jag – återigen – kliver in på Kastrup, Köpenhamns flygplats. Det känns som att kliva tillbaka in i någon gammal skolsal man hade i grundskolan. Om det är möjligt att köra bil i USA så gör jag det, men oftast är det så stora avstånd, så det blir mycket flyg.
Har du någon gång förlorat bagage?
– Nej, faktiskt inte. Golfbagen har jag koll på, den syns eftersom jag använder Solheim Cup-fodralet. Men det blev lite stirrigt i tullen en gång när jag hade en burk med energidryckspulver och man gjorde stickprov och hela burkens vita pulver rann ut. Men det doftade och smakade citron, så det var lugnt (skratt). Värst var att det klibbade fast på allt annat i bagen…