När går golfen före allemansrätten?

Att golf är en vacker sport hör tätt ihop med att det öppna svenska landskapet utgör arenan. En golfbana med en yta på 70 hektar består av så mycket som 40 hektar naturområden, vilket säkrar den naturupplevelse du som golfspelare blivit utlovad enligt golfens stadgar. Dessutom ligger många av Golfsveriges banor inom naturreservat.

Det är med andra ord viktigt för golfen att vara en del av friluftslivet – värna om den svenska allemansrätten, mångfald och schysst skötsel.

»Det är den viktigaste överlevnadsfrågan. Att kunna fortsätta smälta in i naturen och accepteras, och hitta bra samspel med omgivningen. Både nu och framöver«, säger Bo Bengtsson, biträdande generalsekreterare på Svenska Golfförbundet.

Så hur värnar du då om allemansrätten? Naturvårdsverket skriver själva på sin hemsida att det finns en stor osäkerhet om vad som egentligen gäller. I huvudsak är allemansrättens ledord – »inte störa eller förstöra« – applicerbara även på en golfbana. Men enligt myndigheten går det inte att hävda att allemansrätten gäller fullt ut på en golfbana.

För det första görs undantag på ytor med gräs som är sått eller klippt, och därmed räknas som planteringar som kan ta skada.  Och för det andra gäller att golfbanan är tillgänglig för passage och vistelse såvida inte spel eller underhåll pågår. Det är alltså inte alltid fritt fram att ta en hundpromenad över fairway eller leta svamp vid ruffkanten som allmänhet.

Det handlar om att avgöra om det pågår spel eller inte och i vilken omfattning just för tidpunkten. En ständig balansakt, menar Nils Hallberg som är miljörättsjurist på Naturvårdsverket.

» Om man utgår från grundtanken att när spel pågår i en sådan intensitet att det är fullt på banan, då får hela golfanläggningen anses som anspråkstagen fullt ut. Då kanske det inte alls passar som allmänhet att gena över den för att ta bussen till stan eller vad det nu är, utan man får hålla sig undan. «