Mats Andersson, golfen och klimatet

Häromåret spreds en bild från USA där en trio manliga golfare stod och till synes lugnt avslutade ett hål på greenen medan en fullt utvecklad skogsbrand rasade bakom dem.

Denna lika spektakulära som apokalyptiska bild, troligtvis som en följd av klimatkrisen,

kan möjligen snart bli vardag – även här i Sverige. Det anser i alla fall meteorologen, tidigare SVT-väderpresentatören och entusiastiska golfaren Mats Andersson.

– Men vid sidan av bränder orsakade av torka under somrarna skulle jag säga att de två största farorna på sikt här i Sverige är dels skyfallsliknande regnskurar som orsakar lokala översvämningar likt de vi hade i Gävle och Falun i somras, dels havsytans höjning till följd av

» Jag hoppas att jag blir 150 år så jag får se hur vädret är år 2100 «

temperaturhöjningen, säger Mats Andersson när han slagit sig ned med en kaffe på uteplatsen vid hemmet utanför Ystad.

Han drar ett djupt andetag.

– Mer eller mindre hela Sverige, och därmed golfbanorna från norr till söder, kommer att påverkas av den globala uppvärmningen. Men om man ser till just havsytans höjning så ser jag fler problem för banorna här i södra Sverige. Lite för att det här till skillnad från i norra Sverige inte sker någon samtida landhöjning men framför allt för att så många banor här är

placerade alldeles intill havet.

Han pausar.

– Vi har redan nått en temperaturhöjning på drygt en grad. Jag undrar hur många av klubbarna som gjort sig redo för den vattennivåhöjning på en halv till en meter som väntas vid tre–fyra graders höjning?

En slump. Så beskriver Mats Andersson bakgrunden till att han blev meteorolog. 1973 såg han en jobbannons där SMHI sökte en meteorologassistent till tornet vid Sturups flygplats. Mats fick tjänsten. Här tillhandahöll han sedan under drygt tio år flyget med väderobservationer så som temperatur, vindstyrka och molnighet innan han tog steget till att utbilda sig till meteorolog.

– Vid den här tiden var det som vi meteorologer gör mer av ett hantverk. När jag blev klar

med studierna 1988 använde vi knappt datorer. I stället hade vi stora A2-kartor och så analyserade man vädret efter observationer i hela Europa för hand, där vi satte ut högtryck och lågtryck och dylikt. Detta gjordes sedan om var tredje timme.

I takt med att meteorologin alltmer kom att tas över av superdatorer växte det hos de anställda hos SMHI fram en alltmer ökande klimatmedvetenhet – detta mycket till följd av Mats Anderssons kurskamrat och SVT-väderpresentatören Pär Holmgren, i dag miljöpartistisk politiker i Europaparlamentet.

» Jag sover ännu gott om natten, men det är klart att man blir mer och mer skraj «

När Mats Andersson 2001 blev väderpresentatör på SVT »krävde« Holmgren att alla meteorologer nu inte bara skulle kunna besvara frågor om vädret, utan även om klimatet.

Allmänhetens syn på klimatet, anser Andersson, har sedan dess förändrats väsentligt. Framför allt de senaste tio åren.

– Jag brukar hålla föredrag runt om i södra Sverige och efter att stormen Sven drog fram 2014 och orsakade översvämningar i södra

Götaland så insåg jag plötsligt vid de här tillfällena att alla ville berätta hur högt över havet deras hus låg. Det hade alla nu tagit reda på, för att se om de låg i farozonen eller ej. Innan dess mötte jag fortfarande klimatskeptiker men efter 2014 skulle jag säga att de flesta förstått allvaret. Han beskriver sina föredrag som »en rätt deprimerande föreställning« – men säger sig själv ändå inte lida av klimatångest.

– Jag sover ännu gott om natten, men det är klart att man blir mer och mer skraj, säger han och hänvisar till den senaste dystra rapporten från FN:s klimatpanel IPCC.

– Forskarna säger ju i den här senaste rapporten: nu har vi gjort vårt så nu är det dags för er – och med er menas politikerna. För nu finns all information som kan tänkas behövas.

Golfen kom in i Mats Anderssons liv under 1990-talet, nästan samtidigt som han efter studierna fick anställning hos SMHI i Malmö. Länge såg han det bara som avkoppling. Efter jobbet tog han sig ofta ut till Hylliekrokens pay-and-play-bana för att slå ett par hinkar och fika med kompisar.

Ändå är det först på senare år som han säger sig ha blivit riktigt biten av sporten.

– I dag spelar jag nästan varenda dag, till och med under vintern. I vintras när banan var frusen tog jag med mig hammare och spik så att jag kunde pegga upp och spela, säger han och skrattar till.

– Nu tar jag också till och med lektioner för att förstå svingens betydelse, och jag tränar mycket på bollträff. Detta har lett till att jag har fått längre utslag, vilket jag tycker är en nyckel till att hålen blir roligare att spela. Jag har aldrig haft så låg handicap som nu och jag vill se hur bra jag kan bli nu när jag lär mig golfen på djupet.

I sin mer hängivna relation till sporten har han också fått en större förståelse för allt kring golfklubben. Han nämner att hemmaklubben Ystad Golfklubb kan stoltsera med flera miljöpris från kommunen för sitt arbete kring banan, som kantas av så väl får och grisar som bisamhällen.

– Dessutom har vi dränerat vattendragen för ett bättre vattenflöde. 2017 hade vi högt vattenstånd i Östersjön och samtidigt en speciell vindriktning som ledde till att vart och vartannat hål på banan låg en till två decimeter under vatten. Det var väl en föraning om vad som kan ske framöver.

Ändå är han osäker på om hemmaklubben blickar längre fram – för att klara av klimatet år 2050. Andersson exemplifierar med hur närliggande Vellinge och Kristianstad kommuner nu fattat beslut om att bygga vallar nere vid kusten respektive sin tredje mur runt staden.

– Alla kommuner tar havsnivåhöjningarna på stort allvar nu. Jag tror att det även här i Ystad och vid vår bana kommer att behöva göras något då det på vissa hål bara är en kustväg mellan banan och havet.

Om han själv vore ordförande skulle han se till att utföra flera saker direkt – som att se hur långt över havsnivån banan ligger, se över alternativa lösningar för bevattning sommartid, och titta på konstgräslösningar för främst fairway och greener så att banan ska kunna stå emot större väderpåfrestningar. Detta då han anser att det framtida klimatet redan kan vara här.

– Förra sommaren var extrem över hela jorden. Rekordvärme i USA, Kanada och vid Medelhavet, bränder som i princip aldrig slocknar i Kalifornien, bränder i Australien, och så översvämningar i Tyskland, Belgien och Kina. Det här är alla extrema händelser som till och med klimatforskarna är brydda över, då de trott att detta skulle komma längre fram i tiden.

Han pausar.

– De kraftiga skurarna som kommit om somrarna de senaste åren har alltid förekommit men

men vi kommer att få se dem allt oftare – och forskarna är nu i princip säkra på att detta kan kopplas till den globala uppvärmningen, säger Mats Andersson.

– Skurmolnen, Cumulonimbus, blir kraftigare ju varmare atmosfären är. För ju varmare atmosfären är, desto mer fukt innehåller atmosfären, och desto mer kan det regna ur ett moln. Det är därför det är störst risk för enorma skyfall och i förlängningen översvämningar

» De kraftiga skurarna som kommit de senaste åren har alltid förekommit men vi kommer att få se dem allt oftare «

om somrarna när vi har de högsta temperaturerna. De kan också komma precis var som helst så det kommer att bli allt viktigare så väl på golfbanor som i övriga samhället att ha bra dräneringsplaner, säger han och tar en klunk av kaffet.

– Sedan kommer vi nog också att behöva vänja oss vid att bekämpa skadeinsekter som får ökat fäste under de allt mildare vintrarna. Och parallellt med det kommer vi att behöva ta tag i bevattningen och hur vi ska göra under torra, varma somrar som den 2018 när det under torkan råder bevattningsförbud. Här skulle vi behöva ta vatten från havet men för att göra det krävs det mycket energiresurser för att avsalta vattnet … Så vi står inför minst sagt utmanande tider.

Med allt detta sagt ser Mats Andersson ändå hoppfullt på framtiden.

– Jag hoppas att jag blir 150 år så att jag får se hur vädret är 2100. För jag är så nyfiken på hur det här kommer att bli. Allt fler regeringar världen över, med vissa undantag, är ju nu ändå införstådda med situationen och jag uppfattar det som att det nu görs mycket för att hitta klimatvänliga lösningar.

Men än så länge är han bara 71 (numera 72 år, reds anm.) och till helgen ska han spela klubbmästerskap. Han meddelar också att det ser ut att bli fint väder. För att få en så bra prognos som möjligt inför sin golfrunda tipsar meteorologen om att titta på de regionala nyhetssändningarna dagen innan du ska spela.

– Gå sedan till appen och titta på prognosen för fyra–fem orter i din närhet. Visar orterna liknande väder så är det hög prognossäkerhet. Om du som jag helst undviker att spela vid ihållande regn så tar du upp radarbilder över orten där din bana ligger och följer prognosen ett par timmar framåt. Då ser du exakt var och när skurarna kommer, om de kommer.

Den här texten publicerades ursprungligen i Golfa #4 2021