Iskallt uppdrag mot golfbanans värsta fiende

Nu vill man ju bara ut på golfbanan igen, eller hur? Men det gäller att hålla ut ifall det blir så att säsongsstarten dröjer, i alla fall i vissa delar av vårt avlånga land. Sega kalla vintrar och lynniga vårar gör nämligen gräset villrådigt; ska det växa eller stanna kvar i dvala?

När snön äntligen har smält bort och vårsolen ökar i styrka kan man ofta se hur pass svår vintern har varit genom olika skador på gräset, till exempel snömögel och frystorka. Om vintervädret inneburit tvära kast mellan blidväder och kyla kan skadorna vara omfattande. Det kan till och med vara svårt att bedöma om en enskild gräsplanta fortfarande är levande eller har dött.

Förberedelser är nyckeln till framgång

I fjol orsakade vintern stora skador på många golfbanor i Sverige på grund av extrem isbildning, följt av en extremt kall och torr vår med frost. Just istäcken på greener är något av det svåraste banpersonal har att kämpa mot.

– Det absolut sämsta som kan hända om det kommit snö eller regn är varannandagsväder med kallt och plusgrader om vartannat. Då smälter snön och bildar is nära gräset. Det blir som ett tätt lock som gör att gräset inte får tillräckligt med syre och helt enkelt kvävs om istäcket blir långvarigt. Vill det sig riktigt illa så kan hela greenen vara 100 procent död. Detta gäller i hela landet, förklarar Håkan Blusi, Svenska Golfförbundets bankonsulent för norra Sverige.

Gräsets förmåga att överleva varierar mellan arterna. Vissa, som krypven, klarar vinterförhållanden bättre än till exempel vitgröe som är mycket känsligare för vinterskador på kortklippta delar av banan.

Ett optimalt vinterväder för en golfbana börjar enligt Håkan med en ganska torr höst med många soltimmar. Då kan gräset ladda på med reservnäring så att det klarar övervintringen.

– Därefter får det gärna bli tjäle innan det kommer snö. Då har tillväxten slutat och gått ner på ett minimum och snön som sedan faller blir som en isolering.

Vinterskador hos gräs är svåra att reparera. Det gäller alltså att arbeta förebyggande redan innan några skador har uppstått.

»Det kan vara svårt för de flesta svenska golfklubbar att lägga stora pengar på att ta bort is från fairways som i värsta fall inte ens ger ett bra resultat«

– Växtskyddsmedel är en bra förberedelse och att tillföra näring sent på hösten när tillväxten är låg. När gräsplantan börjar förbereda sig för vintern då lagrar den näring och laddar på sig reserver inför vintern. Man ska bara tillföra väldigt små mängder kväve på slutet för annars sätter plantan i gång att växa och göra sig i stället av med reservnäringen, säger Håkan.
De flesta klubbar använder sig av täta dukar för att vintertäcka sina banor, och skydda det känsliga gräset. En del klubbar borrar i stället några decimeter djupa »brunnar« i lågpunkter som fylls med dräneringsgrus, på så sätt skapas en möjlighet att ta hand om smältvatten för att detta inte ska frysa till is.

Efter vintern är vårtäckningsdukar bra. Dessa skyddar mot frystorka men släpper igenom sol och håller kvar fukt och ökar temperaturen nära gräset.

2022 – ett tufft år för våra golfbanor

En av alla duktiga greenkeepers som har lång erfarenhet av hur man förbereder golfbanan inför vintern är Fredrik Eriksson, banchef på Salems Golfklubb söder om Stockholm sedan 30 år. Under fyra-fem år har Fredrik och hans personal rutinmässigt vintertäckt greenerna för att undvika skador. Denna metod har fungerat bra tidigare år. Förra vinterns härjningar var däremot extra tuff mot fairways.

– Vi hade stora skadade ytor på fairways som legat under is och vatten. Det var ett faktum redan under våren. Det var helt och hållet vädret och isen som skadade dem mer än vanligt, säger Fredrik.

På Salems Golfklubb består banan mest av vitgröe och för att göra gräsytorna spelbara sattes alla resurser in och man vertikalskar, hjälpsådde och dressade. Med jämna mellanrum luftades de skadade ytorna samt gödslades lätt flera gånger under den första delen av sommaren.

– Först i början av juli blev fairways bra.

Den här vintern har Salem kört vidare med att vintertäcka greenerna som ju gjorde underverk förra vintern. Hanteringen av fairway får bli något av en testverksamhet beroende på hur vädret beter sig, konstaterar Fredrik.

– Kanske kommer vi skotta några fairwayytor om det är mycket snö och det ser ut att bli töväder en tid. Kanske försöker vi också hacka isen om det bildats tät is. Men man får vara försiktig, ibland kan skottning av snö göra mer skada än nytta, speciellt när man har vitgröe på fairways som vi har. Det är också en fråga om resurser. Det kan vara svårt för de flesta svenska golfklubbar att lägga stora pengar på att ta bort is från fairways som i värsta fall inte ens ger ett bra resultat. Så vi får hoppas på en något snällare vinter, för ibland spelar det ingen roll vad man gör för åtgärder för att förhindra vinterskador. Är vädret riktigt dåligt kan det ändå gå illa.

Duktiga greenkeepers till trots, mot Kung Bore har vi inte så mycket att sätta emot. Det är bara att hoppas att vinterns påfrestningar inte blir alltför tuffa och den vita säsongen lagom lång så att både skidåkare och golfare blir nöjda.

Och om nu vårstarten ändå dröjer, varför inte invänta gräsets återhämtning medan du finslipar svingen på rangen eller i simulatorn?