Elsa Westin bytte gröna banor mot grönt företagande

Det var aldrig en fråga om, utan när, Elsa Westin skulle börja spela golf.

Hennes farfar var medlem på Kungliga Drottningholms GK – och intresset hade sedan gått i arv till först hennes pappa och sedan till hennes äldre bröder.

När hon väl tog Grönt Kort var hon så ung att hon fick göra det muntligt i stället för skriftligt.

Tidigt kände Westin att hon hade en fallenhet för sporten, inte minst då hon tidigt slog längre än de flesta av sina jämnåriga. Redan vid tio års ålder var hon så fokuserad på att bli proffs att hon bad sina föräldrar om att plugga på en internationell skola för att förbättra engelskan.

Något år senare passerade hon sin pappa i handicap och blev en del av svenska flicklandslaget. Men efter gymnasietiden vid riksidrottsgymnasiet i Uppsala kom hon plötsligt att ta ett sabbatsår från sporten.

– Jag kände att allt hade blivit så mekaniskt. Jag tränade på ett sätt att jag tappade glädjen och lusten till golfen. Jag var – och är – en extrem tävlingsmänniska, men för att det där ska komma fram så måste det jag håller på med kännas kul, och det gjorde inte golfen längre.

Topprankad i college

Efter ett halvår kom så sakteliga en längtan till golfen tillbaka – tillsammans med ett sug efter att gå på college i USA. Inte minst efter att hennes bästa kompis som hon bott med i Uppsala just flyttat till Florida för den här kombinationen.

– Jag sökte och fick ett stipendium för att gå på samma skola och kände direkt att det passade mig perfekt att spela samtidigt som jag hade något som studierna vid sidan om. Dessutom hade jag en coach i collegelaget som var väldigt fin och som sa att det viktigaste för att kunna prestera var att man mådde bra som människa.

Till alla tävlingar reste man tillsammans som lag, vilket Westin uppskattade. Äntligen, kände hon, att hon hade hittat ett recept för att hitta tillbaka till lusten till golfen.

– Under hela min tid i landslaget var det som att jag aldrig riktigt kände mig som en bra spelare, att jag inte riktigt passade in i mallen. I USA förstod jag för första gången att jag kunde utgå från mina egna förutsättningar – från hur jag ville träna och vad som gynnade mitt spel.

De nya insikterna syntes i resultatlistorna. Redan under sitt första år på college vann hon sex tävlingar – och när hon låg som bäst hade hon den sjunde bästa snittscoren av alla kvinnliga collegespelare i USA.

Inför sista skolåret ställde hon upp i kvaltävlingar till US Open och LPGA-touren. Drömmen närmade sig.

– Jag började berätta för flera att jag planerade för att bli proffs, och många var superpositiva och stöttande. »Såklart du ska bli proffs«. Men under de här kvaltävlingarna började jag att ifrågasätta om jag verkligen ville sova, äta och leva golf. För det hade ju aldrig funkat för mig när jag varit för fokuserad på det. Så jag ställde frågor till mig själv som »vill du verkligen det här?« och »vem gör du det här för?«. Var det för mig själv eller var det bara något jag fått för mig för att det gått så bra?

Efter sitt tredje och sista collegeår – hon hade läst in ett fyraårigt program på hög hastighet för att gå klart samtidigt som sin bästa kompis – hoppade hon av golfsatsningen.

I stället flyttade hon till Kanada, för att studera en master inom miljöanalys.
Precis som med golfen kom studieämnet hemifrån, då båda hennes föräldrar arbetar med miljöfrågor.

– Jag var 22 år och hade just beslutat mig för att lägga ner något jag drömt om sedan jag var tio år. Det är klart att det var jobbigt. Men ganska snart kände jag att jag hade samma passion för klimatet som jag tidigare haft för golfen.

En ny karriär

I dag är Elsa Westin hos lastbilstillverkaren Scania, där hon är med och driver fram en startup som jobbar med hållbarhet inom mjukvara. Satsningen går under namnet Gaia Gen – och efter ett antal år inhouse ska det nu till hösten bli ett självständigt bolag, uppbackat av investerare.

Westin menar att det var en ren slump att hon fick upp ögonen för hållbarhet inom IT-sektorn, efter att ha sökt en tjänst hos Scania.

– Jag hamnade under IT-chefen på hela Scania, och han ville ha någon som jag som var nyexaminerad för att kunna utmana honom och hans ledningsgrupp under en period om två-tre år. Jag fick vara med på alla möten – till och med de med högsta ledningen – och ställa frågor. Det var verkligen inte en assistentroll, där man bara har koll på någons kalender.

Under ett av de här mötena ställde hon en fråga om hur man jobbar med hållbarhet inom IT-sektorn.

– Då visade det sig att det inte fanns någon strategi för det hos Scania, som annars har en så hög hållbarhetsambition. Man jobbar jättemycket med hur man ska minska utsläppen från sina lastbilar men också hjälpa sina kunder att köra sina flottor så effektivt som möjligt, men inom IT fanns det ingenting.

»Det är lätt att förstå att en lastbil släpper ut en massa utsläpp. Men att mjukvara som finns i vårt samhälle skulle ha samma påverkan är nog svårare att ta in

Westin kollade nu runt hur det såg ut hos andra stora bolag i Norden som utgett sig för att satsa på hållbarhet. Men det var samma där. Inga satsningar på hållbarhet inom IT-området.

– Då insåg jag att det här var en guldgruva. För IT-sektorn är en av de snabbast växande industrierna i världen. Det finns rapporter som visar att mjukvaruindustrin år 2030 kommer konsumera upp till 13 procent av världens el. Detta kommer att motsvara ungefär 8 procent av världens utsläpp, vilket skulle betyda att mjukvaruindustrin passerar tunga transportsektorn i utsläpp, säger hon och fortsätter.

– Det är lätt att förstå att en lastbil släpper ut en massa utsläpp. Men att mjukvara som finns i vårt samhälle skulle ha samma påverkan är nog svårare att ta in.

Det är här som Gaia Gen kommer in. Det som Westin och hennes kollegor i bolaget tagit fram är ett digitalt verktyg som hjälper företag att mäta dess klimatpåverkan från mjukvarulösningarna de utvecklar, men också hur mjukvaruutvecklare kan minska utsläppen när de skriver sin kod.

– Vi håller bland annat på att tag fram ett ratingsystem, där vi tänker att du som slutkonsument i framtiden kanske står och väljer mellan, säg, HBO och Netflix och då du ska kunna välja det mest klimatsmarta valet, precis som när du väljer mellan olika diskmaskiner.

Men ännu är det en bit dit.

– Vi tror att en anledning till att mjukvaruindustrin ligger så långt efter i sin hållbarhetsmedvetenhet runt om i världen är att gemene man ännu inte vet om att mjukvara bidrar till så stora utsläpp. Det gör att det inte ställs några kundkrav. Det är först när kunderna börjar bli mer medvetna som företagen börjar ställa om.

Hur hållbar är golfen?

Även om det var ett tag sedan Elsa Westin lade proffsdrömmarna på hyllan är golfen fortfarande en stor del av hennes liv, något som hennes handicap på 2,4 skvallrar om. Så, hur tycker hon att golfsporten klarar sig ur ett hållbarhetsperspektiv?

– Det beror lite på om man tittar på det lilla eller i det stora. Om man tittar på den lokala klubben så bidrar många golfbanor till biologisk mångfald och ger utrymme till att bevara skog. Man pratar också alltmer om vad som kan göras, som att exempelvis gräsklipparna nuförtiden kan vara elektrifierade. Det sker mycket spännande – och bra – satsningar på svenska klubbar, säger hon och fortsätter:

– Om man tittar på de större tävlingarna i världen så flygs många av spelarna in med privatjet och det görs kortsiktiga lösningar för att få till ett bra evenemang. Det är så klart långt ifrån hållbart. Men jag var på en tävling på Ullna nyligen där de hade tagit en ganska ambitiös riktning. Till sådana här evenemang krävs det alltid stora generatorer som vanligtvis är dieseldrivna men här var de batteridrivna. Dessutom var 50–60 procent av maten vegansk. Så det går framåt!