Den röda tråden i svensk golfutveckling

Kan det finnas likheter mellan just din golf och Svenska Golfförbundets landslagsverksamhet? Jo, det går faktiskt att sammanfatta i ett par ord. Samarbete och koordination.

Text: Roger Andersson
Foto: Göran Söderqvist
Publicerad: 24 mars 2025

Precis som att din hjärna koordinerar och ska få alla kroppens rörelser att samarbeta så behöver landslagsverksamheten också samarbete och koordination. Det finns fem svenska amatörlandslag, ett antal coacher, fystränare, psykologer – och ett behov av att samarbeta kring informationsutbyte och utbildning sinsemellan, men även med elitklubbar, distrikt, en mängd spelare med deras föräldrar och klubbtränare, golfgymnasier, med flera.

i

En spindel i det finmaskiga golfnätet är Linda Appelblad, landslagskoordinator på Svenska Golfförbundet (SGF). Ett jobb som spänner mellan ytterligheter som att de yngsta på sitt första Supercamp verkligen går och lägger sig i tid, till ansvar för att cirka 2 000 klädesplagg i rätt storlek kommer till spelare för totalt 50-60 landslagsuppdrag under en säsong.

 

Administration i all ära, det är att träffa spelare och ledare som inspirerar. I Lindas fall handlar det om idrottsutveckling som startar med Supercamp för spelare från 13 år. Det är den första kontakten spelare har med landslagsverksamheten. Det som lärs ut och lärs in där, följer spelarna som en röd tråd genom alla landslagssteg upp till och igenom proffslivet.

– Jag är med på olika läger i östra regionen tillsammans med SGF-kollegan Daniel Rosendahl. Jag finns även med vid Camp Sweden ett tränings- och tävlingsläger för golfgymnasierna som Petra Lindström håller i. Att vara på plats är ett bra sätt för mig att bygga en relation med spelarna, allt blir lättare när man känns igen, säger Linda.

 

i

Linda, Daniel och Petras jobb i styrgruppen för Supercamp tas vidare genom dialog med flick- och pojklandslagens coacher, där SGF vill engagera coacher från golfgymnasier eftersom det är dit spelare kommer från Supercamp och högstadiet. Så bra om coacher och tränare kan den verksamheten.  Tråden löper vidare upp till college efter gymnasiet och även för omställningen från amatör till ett liv som proffs.

 

Det är då erfarenheten från tidigare spelare också kommer in med unik erfarenhet. Peter Hanson. Caroline Hedwall och Niclas Fasth som alla spelat stora mästerskap och Ryder Cup eller Solheim Cup, bjuder tillbaka på landslagssamlingar.

– Proffsen är jättebra på att ge tillbaka. Kontakten uppåt och nedåt har vi lyckats bra med då inte minst coacherna har jobbat länge och relationer med spelare blir lättare då, konstaterar Linda Appelblad, som själv jobbar ett år i förväg med att planera för en säsong.

i
i

Om samarbete och koordination är viktiga ord så finns det ett tredje som också är viktigt, kontinuitet. Den gemensamma linjen från Supercamp i 13-årsåldern till att som proffs bli olympier eller spela i majors, är närmast unik. Inom golfen sker sällan uppslitande bråk där coacher sparkas eller byts ut efter en säsong. Istället samlas erfarenhet och rutin till goda råd och tips, inte minst till de elitklubbar som fostrat unga spelare och fortsätter att göra så. Därför finns exempelvis elitklubbskonferensen.

 

– De klubbar som var med på den har visat att man över tid och med frekvens lyckats få med spelare i landslagstrupper, med spelare som tar examen i USA. Då är det en struktur och helhjärtad satsning som tagit dem dit. Vi gick igenom systemet med SGF:s första steg som är Supercamp och så hela tävlingstrappan. Gör vi rätt saker kan vi bli bättre. Som att återföra kunskap från landslagsverksamheten. Det är också unikt att någon i styrelsen, klubbchef och tränare är med. Sällan vi kan träffa alla led i klubben, har SGF:s sportchef Marcus Norman konstaterat i en tidigare artikel .

 

i
i
i
i

Apropå konferenser, att korodinera och samarbeta så arrangerades nyligen på Bosön både en golfgymnasiekonferens för alla gymnasielärare på NIU, nationella idrottsutbildning, samt RIG, Riksidrottsgymnasierna och sedan en Supercampkonferens i direkt anslutning. Att utbyta erfarenheter från förbundskapten Ola Lindgren, Riksidrottsförbundets dietist Emma Lindblom, coacher och lärare är viktigt och sker i den här formen varje år. I detta finns också utbildning och lärdomar kring saker som bara kort tillbaka i tiden inte pratades om. NPF-diagnoser, ätstörningar, allergier och energidrycker.

– Det handlar ju mycket om att just utbyta erfarenheter, utbilda och skapa en samsyn. Kontinuiteten ligger i att detta görs varje år. Coacherna tar med sig allt ut i Golfsverige. Inget är ju hemligt, vi delar med oss av ”Planen” förstås. Ett syfte är ju att sprida det landslaget tror på, avslutar Linda Appelblad.

Golfgymnasier i Sverige

Vill du eller någon du känner kombinera studier med en elitsatsning i golf? Då finns två alternativ: riksidrottsgymnasium (RIG) och nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU). I golfen finns det RIG på två orter, ett i Helsingborg och ett i Uppsala, och 22 NIU-skolor utspridda över hela landet. Syftet med utbildningarna är att utbilda unga golfare, samt ge dem förutsättningar för att bli framtida svenska tourspelare.

Ta reda på mer och upptäck skolorna på golf.se/golfgymnasier ➤

Landslagets Supercamp

Svenska Golfförbundets juniorläger, Supercamp, är juniorernas väg in i landslaget. Varje år arrangeras tre Supercamp på sex olika platser, med cirka 200 deltagare. Lägret är till för spelare mellan 13–15 år, som satsar på sin golf och vill utvecklas. Spelarna blir kallade utifrån distriktstillhörighet. Uttagningen av spelare för Supercamp gör under hösten av distrikten. För att bli uttagen måste spelarna uppfylla ett antal kriterier, som till exempel att vara aktiv tävlingsspelare på Svenska Juniortouren och träna hela året.

Läs mer om antagningskriterierna och syftet med Supercamp ➤