Golfa! tog en tur till Tranås för att kolla upp vad som döljer sig bakom namnet Supercamp och vad som händer en helg när steg tas mot en framtida karriär som golfproffs. Det är kul, det är tufft, lite läskigt och det handlar mycket om mål och metod.

Tranås kanske inte är det coolaste resmålet för ungdomar från Södermanland, Östergötland, Örebro och Småland, men ändå är det en viktig anhalt på en utbildningsresa där bland annat tålamod, fysik, social kompetens och golfskicklighet ska hanteras. Supercamp är själva starten för den som vill bli så bra som det går i golf. Allt som görs på detta läger följer spelarna och förstärks genom resan mot proffslivet. Det är hög igenkänningsfaktor i alla steg på denna karriärstege. Ju högre upp i ålder och kunskap desto mer detaljerad och individuell blir träningen. Det är också så att de flesta av dagens svenska proffsstjärnor har börjat just på Supercamp och lägret inleds med videohälsningar från Linnea Ström med flera. I just Tranås GK finns ju dessutom förebilder i form av Kajsa Arwefjäll, Moa Folke och David Lingmerth.

Just det här lägret kallas Supercamp 3 och betyder att det är tredje gången spelarna samlas och det är upp till bevis hur vinterträningen skötts. Har alla fyspass gjorts, har de svagheter som noterades under höstlägret fixats? Görs veckoplanering för all träning, sköts kosten? Det är ett frågebatteri från Svenska Golfförbundets coacher som möter lägrets deltagare på fredagskvällen innan det blir belöning i form av ”Superkampen” (mångkamp i lag) och gemensam middag. Stämningen är lite tryckt, alla sitter inte inne med alla svar, eller håller kanske inne med svaren. Det är lite svettiga handflator, nervositet och hjärnor på högvarv när golfutvecklingspyramiden gås igenom, där basen är fysik och rörelser under vintern, som testas igen och leder till bra golfslag och så småningom till bra tävlingar. Dessutom funderas det första kvällen hur det ska bli att bo i rum tillsammans med personer man inte känner så väl.

Men det där försvinner snabbt för lamporna släcks nästan innan solen gått ner eftersom det är bagarväckning lördag. 06.45 är det frukost, följt av muntra tillrop från ledarna att det minsann är sovmorgon jämfört med på söndag då det är tävlingsdag. Pierre Söderfjord, fystränare som jobbat med SHL-laget Linköping HC och andra drillar ungdomarna med tydlig östgötsk stämma – samtidigt som han tycker att golfen vaknat sent och borde bli ännu vassare när det gäller att bygga upp spelares fysik och kostvanor. Det är många av lägrets deltagare som kollar världsstjärnorna och förstås vill slå långt och med stor kraft. Men för det krävs rörlighet, balans och explosivitet i kroppar som växer så det knakar. Då sitter lördagens lunch med korv Stroganoff ganska fint.

»Viktigt att komma ihåg är att det inte är avgörande för en spelares utveckling att komma med i Supercamp. Där försöker vi endast ”starta igång” goda vanor för framtiden men utvecklingen över tid sker alltid där spelaren är – på hemmaklubben.

Om fysiken av naturliga skäl inte är fullt utvecklad så finns det även annat som för en tonåring är tufft. Tålamod. Eftersom Supercamp är starten på en utbildningsresa så syftar allt till att långsiktigt bli så bra som möjligt. Men när en timmas väntan på lunch kan kännas som en evighet är det svårt för coacher att övertyga om att se en utvecklingskurva ett antal år framåt. Då kämpar också ansvariga för Supercamp med konkurrensen från tävlingar som spelas samtidigt med lägret. Tävlingar som ger rankingpoäng och möjligheter på kort sikt. Känns som större chans att få till tävlingsfria helger när Supercamp äger rum än att få tonåringar och föräldrar att förstå innebörden av tålamod.

Supercamp är som vi konstaterat tidigare en utbildande verksamhet. Det är tuffa test när en egen banguide och en spelstrategi ska mejslas fram inför söndagens prestigetävling. Det är lika tufft när chippar ska sättas inom ett visst avstånd från flaggan när 15 andra spelare tittar på. Men sammantaget är Supercamp som en bilbesiktning. Är det något som inte fungerar som det ska så bör det åtgärdas, men verkstaden är då hemmaklubbens tränare eller coach och så blir det återbesiktning på nästa läger.

Oavsett vilket regionläger så sker samma information, samma övningar genom att coachgruppen och ansvariga för Supercamp är samsnackade. Vissa spelare, speciellt på tjejsidan, är ensamma från sin klubb, andra är med i en klubb med stor elit- och juniorverksamhet. Oavsett vilket, viktigt är att känna samhörighet, inte ensamhet.

När tåget på utbildningsresan lämnar Tranås station för nästa anhalt så finns det saker som passagerarna tar med sig från helgen. Som att göra bra val som blir goda vanor, att allt sker med fokus på lång sikt. Våga och våga misslyckas betyder gör om och gör rätt, utmana dig själv. Skapa rutiner som alltid görs oavsett nervositet, ibland blir vi ju snabbare eller omständligare när vi är nervösa. Den som grejar allt det där kan få en lång, spännande och framgångsrik resa.