Från den 1 juli införs det maxtak som Golfsverige beslutade under förbundsmötet tidigare i april. I dag ligger tre golfklubbar och tre golfbolag över dessa nivåer. De måste minska sina medlemsantal senast 1 januari 2026.

Syftet med maxtaket är att bidra till ett Golfsverige med många olika banor, klubbar och medlemskap. Så vad innebär det för dig som är medlem i en golfklubb eller ett golfbolag som ligger över maxtaket? Jo, du kan du behöva byta klubb – annars riskerar du att stå utan medlemskap och ditt Golf-ID blir passivt.

Men du behöver inte oroa dig, det finns många medlemskap att välja mellan, sett över hela landet. Ingen golfare, oavsett spelfrekvens, utesluts när maxtaket träder i kraft och den som är nyfiken att komma i gång har flera vägar in i golfen runt om i Golfsverige.

»Vi ser inte det här som en begränsning av fri konkurrens, utan snarare som en åtgärd för att långsiktigt värna golfbanorna och klubbverksamheten.

Spelar du regelbundet och vill behålla ett aktivt Golf-ID? Då kan det vara klokt att redan nu ta reda på hur din klubb ligger till. Är medlemsantalet nära taket – eller klart över? I så fall är det läge att börja titta efter andra alternativ.

Du som går med i en klubb innan den 1 juli påverkas inte direkt. Du behåller ditt Golf-ID året ut, även om klubben överskrider taket. Det är först vid årsskiftet som klubbarna måste följa reglerna fullt ut.

– Då ska alla klubbar vara inom ramen, säger Bo Bengtsson, biträdande generalsekreterare på Svenska Golfförbundet.

Därför införs maxtaket

Målet med maxtaket är att skapa bättre balans mellan medlemsantal och verklig verksamhet – inte att sätta stopp för lågprisalternativ såsom brevlådeklubbar, förklarar Bo Bengtsson.

– Vi ser inte det här som en begränsning av fri konkurrens, utan snarare som en åtgärd för att långsiktigt värna golfbanorna och klubbverksamheten.

Utvecklingen har varit tydlig. Ett fåtal klubbar utan egen bana har vuxit snabbt och har i dag lika många medlemmar som landets 246 minsta klubbar tillsammans. Men många av dessa medlemmar besöker aldrig sin klubb – något som gör det svårare för klubbar med anläggning och driftansvar att bära sina kostnader.

– Det innebär att många klubbar får svårare att finansiera underhåll och utveckling av sina banor. Samtidigt riskerar greenfeespelare att stå utan en tydlig koppling till en riktig golfklubb. Vi tror att förändringen på sikt kan leda till starkare och mer hållbara golfklubbar, där fler känner en naturlig koppling till sin klubb och dess verksamhet, avslutar Bo Bengtsson.