Så gör forskning landslagen bättre

Golfsverige fick sin första doktor 2012 då John Hellström disputerade i ämnet ”Expert performance in golf” på Örebro Universitet. Syftet var att undersöka förhållandet mellan fysik, teknik och spelresultat relaterade till tävlingsresultat i golf. Samt att integrera dessa resultat med psykologisk forskning på elitgolfare.

Studierna visar att testresultat på stabilitet har starkt samband med svingteknik. Styrketester mätt i absolut styrka eller effekt är starkt relaterade till farten på klubbhuvudet för elitspelare, men relativ styrka (procent av kroppsvikten) är det inte.

I samband med studien samlades statistik från den amerikanska proffstouren för herrar in under ett år. Syftet var att utreda noggrannhet på utslag, slaglängd och antal slag per hål. Resultatet visade att förmågan att slå bollen med hög genomsnittlig noggrannhet och lång distans hänger starkt ihop med få slag. Detsamma gäller typ av fairwaymiss och slaglängd i förhållande till hålets längd. Eller om ni så vill – för den som missar fairway ofta blir det lättare att reparera skadan om han eller hon slår långt.

» Människor reagerar oavsett om det är hot eller rädslor. Konsekvenserna är olika men avgörande. Liv och död eller framgång. Coachningen är väldigt lik.

Två år tidigare hade norrmannen Jon Karlsen, som senare kontrakterades av Svenska Golfförbundet och elitverksamheten, fått din doktorshatt i Norge. Ämnet var puttning – som står för 40-45 procent av slagen i elitgolf och som minst sagt är en komplex färdighet. Syftet med Jons studie var att undersöka olika faktorer som påverkar prestanda i puttning för elitspelare och att jämföra betydelsen av dessa faktorer.

Marcus Börjesson är doktor i psykologi. När han inte arbetar med golfstjärnor som Linn Grant, Maja Stark och Marcus Kinhult forskar och utbildar han på Försvarshögskolan. Marcus har jobbat med de svenska landslagen på damsidan och nu även proffsen, i mer än tio år och är specialiserad på prestationspsykologi, alltså hur människor reagerar i situationer av stress och press.

Han är rutinfokuserad och betonar att även om en spelare går i ledarboll på söndag så ska hon sträva efter att agera likadant som på torsdagen.

– Exempel på vad vi pratar om är att hålla samma beteende som vanligt. Det är vanligt att speeda upp, målen blir otydliga, beslut likaså och det tar man med sig i svingen under press och stress.

– Marcus och jag har kontakt hyfsat kontinuerligt en gång i månaden eller efter en sträcka tävlingar. Skönt med ett extra bollplank utifrån vad som händer på men också utanför banan. Hur jag mår, har jag tid för det jag vill göra för att kunna spela bra, även utveckla tankar kring träning målsättningar, berättar Linn Grant.

Marcus Börjesson disputerade inte inom golf. Hans avhandling rubriceras “The psychology of risk and safety in the military: A balancing act”. I den studeras hur militär personal förhåller sig till risk och säkerhetsfrågor. Resultaten visar på faktorer som kan ge upphov till negativa riskbeteenden, men också på strategier som kan skapa ett funktionellt risktagande. Vad finns det för likheter och erfarenheter att jämföra mellan golfare och militärer?

– Människor reagerar oavsett om det är hot eller rädslor. Konsekvenserna är olika men avgörande. Liv och död eller framgång. Coachningen är väldigt lik, säger Marcus.

Fredrik Wetterstrand, coach för landslaget på damsidan förklarar varför man använder en doktor i psykologi:

– Den akademiska bakgrunden är viktig med en trygg syn på kunskap, inte en massa klyschor. Han baserar råd på vad som är förankrat i annan verksamhet genom kopplingen till försvaret. Tidigare byggde vårt jobb som coacher på hur spelare ska tänka, alltid vara positiva och glada, ett tillstånd att vara lugn och glad på första tee. Det har vi helt gått ifrån och tittar mycket mer på beteenden så att dessa ska sitta även när du är nervös eller ledsen. Dina tankar finns ju och är svåra att ändra på när du ska slå. Ska man in i strid eller anfall kan man ju inte vänta tills man är lugn och glad. Alltså övar vi in beteenden som sitter även under stress och press.